Visa studentum.se som: Mobil
Visar 1-20 av 26 träffar
12

Folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som handlar om att förbättra folkhälsan, förhindra folkhälsoproblem och folksjukdomar. Att studera folkhälsovetenskap passar dig som brinner för hälsa och vill arbeta med något som gör skillnad för samhället i stort.

Varför välja en utbildning inom folkhälsovetenskap?

Ett aktivt arbete med folkhälsofrågor är viktigt för ett välfungerande samhälle. Ett folkhälsoproblem är per definition något som drabbar minst en procent av befolkningen och innebär allvarliga konsekvenser för befolkningen och samhället. Det kan till exempel handla om folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, depression och stressyndrom. För att motverka folkhälsoproblem måste man kunna identifiera vad som orsakar ett visst problem och ha bevis för en fungerande åtgärd. Åtgärder och förebyggande arbete får aldrig innebära en risk för befolkningen. Det gäller också att se till att insatserna är genomförbara ur ett ekonomiskt och organisatoriskt perspektiv. Därför handlar folkhälsovetenskap om allt från biologi och medicin till samhällsstrukturer och ekonomi.

Genom att studera folkhälsovetenskap studerar du hur människor kan leva bättre och längre liv. Du får lära dig om hur folkhälsan sett ut och utvecklats historiskt samt hur samspelet mellan individer, samhällsstrukturer och politik påverkar befolkningens hälsa och ohälsa. För att förstå folkhälsoproblem behöver du också förstå hur människors hälsa påverkas av faktorer som ålder, livsvillkor och vanor.

Vad ingår i en utbildning i folkhälsovetenskap?

Du kan läsa ett kandidatprogram inom folkhälsovetenskap på en högskola eller ett universitet. Då består din utbildning av 180 hp, motsvarande sex terminers heltidsstudier. Därefter kan du välja att läsa vidare för en magisterexamen (två terminer) eller en masterexamen (fyra terminer) inom ämnet. Om du väljer att vidareutbilda dig kan du gå vidare till en forskningsutbildning och fördjupa dig ännu mer inom ämnet.

Utbildningarna kan ha olika inriktningar och se olika ut beroende på vilket lärosäte du väljer. Inriktningarna kan vara till exempel ekonomi, beteendevetenskap, jämlikhet, smittskydd eller kost och fysisk aktivitet. Du kan själv ha möjlighet att få en specialisering under utbildningens gång genom valbara kurser. En del lärosäten erbjuder möjligheten att göra utbyte inom programmet, så att du studerar en del av programmet utomlands. För att ta reda på vad som gäller för ett visst program eller ett visst lärosäte kan du gå in och läsa mer om varje utbildning i listan ovan.

Exempel på kurser som kan ingå i en utbildning inom folkhälsovetenskap:

  • Global hälsa
  • Anatomi, fysiologi och hälsa
  • Epidemiologi och folkhälsoarbete
  • Hälsa, miljö och hållbar utveckling
  • Hälsoekonomiska utvärderingsmetoder
  • Projektledning och utvärdering i folkhälsoarbete
  • Teknisk utveckling, digitalisering och folkhälsa
  • Ekologisk hållbarhet, klimatförändringar och folkhälsa

Vad kan jag göra efter en utbildning i folkhälsovetenskap?

Efter en utbildning inom folkhälsovetenskap kan du arbeta med att analysera, organisera och utvärdera olika hälsoprojekt och aktiviteter. Arbetet kan vara kopplat till miljö, sociala förhållanden, levnadsvanor och hur hälso- och sjukvården är organiserad. Efter en kandidatexamen kan du till exempel arbeta som folkhälsosamordnare, folkhälsostrateg, verksamhetsutvecklare eller folkhälsoplanerare. Vanliga arbetsplatser är inom kommuner, landsting, myndigheter eller organisationer, både nationellt och internationellt.

Jämför dina favoriter