Som kurator är din roll att lyssna på och samtala med människor som behöver stöd på något sätt. I förlängningen är din uppgift att hjälpa dem att må och leva bättre – ett krävande men också givande arbete med en viktig funktion i samhället. Kurator kan vara yrket för dig som vill hjälpa enskilda individer med deras mående såväl som bidra till ett bättre och mer funktionellt samhälle ur ett större perspektiv.
Det finns olika typer av kuratorer, till exempel skolkurator eller hälso- och sjukvårdskuratorer.
Hälso- och sjukvårdskurator, till skillnad från andra typer av kuratorer, är sedan 2019 en skyddad yrkestitel som kräver legitimation utfärdad av Socialstyrelsen.
Hitta din utbildning till kurator här
Vad gör en kurator?
En kurator är en person som arbetar med att ge råd, stöd och hjälp till människor som lever med olika utmaningar eller befinner sig i svåra livssituationer. Som kurator kan du jobba inom många olika områden, till exempel skola, sjukvård, kriminalvård eller företagshälsovård.
En kurators främsta verktyg är samtalet. Genom att lyssna, ställa frågor och ge råd försöker du som kurator förstå en människas situation och behov. Tillsammans med din klient, som kan vara en elev, en patient, en anhörig eller en medarbetare arbetar du som kurator för att hitta lösningar, resurser och strategier för att hantera problem eller utveckla potential hos din klient. Du kan också ge information, vägledning och rådgivning om olika frågor, till exempel sociala rättigheter, ekonomi, hälsa, relationer, sexualitet eller kriser.
Vilka arbetsuppgifter har en kurator?
En kurators arbetsuppgifter kan variera beroende på var och med vem en kurator arbetar. Några exempel på vanliga arbetsuppgifter är:
- Föra enskilda eller gruppsamtal med klienter.
- Genomföra utredningar, bedömningar och planeringar.
- Skriva journaler, rapporter och remisser.
- Handleda personal, studenter eller volontärer.
- Utveckla och genomföra förebyggande och hälsofrämjande aktiviteter.
Så utbildar du dig till kurator
För att bli kurator är den vanligaste vägen att gå socionomprogrammet på en högskola eller ett universitet.
Utbildning till kurator på universitet och högskola
Socionomprogrammet omfattar 210 högskolepoäng, 3,5 års heltidsstudier, och leder till en yrkesexamen. Den sista terminen på programmet ges på avancerad nivå.
Programmet innehåller studier inom sociala välfärdsperspektiv, rättsliga grunder och forskningsmetoder inom socialt arbete. Du bygger upp din förståelse för sociala problem och utvecklar en yrkesmässig medvetenhet genom bland annat självkännedom och empati.
Utöver en socionomexamen har många kuratorer även en vidareutbildning inom psykoterapi.
Om du vill jobba som kurator inom sjukvården behöver du gå hälso- och sjukvårdskuratorsutbildningen, en yrkesexamen på 60 högskolepoäng på avancerad nivå och sedan ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen. För behörighet till hälso- och sjukvårdskuratorsutbildningen behöver du först ha en socionomexamen eller motsvarande utbildning.
Utbildning till kurator inom andra skoltyper
Ett annat alternativ för att bli kurator eller på andra sätt jobba med att hjälpa människor i utsatta situationer är att utbilda dig till socialpedagog. Du kan hitta socialpedagogutbildningar inom yrkeshögskolan eller som yrkesutbildning inom folkhögskolan eller hos privata utbildningsföretag.
Egenskaper du behöver som kurator
⚖️ Psykisk stabilitet
Som kurator behöver du kunna ha distans till arbetet då du lyssnar på människor som kan gå igenom jobbiga och svåra saker.
❤️ Empatisk förmåga
För att kunna hjälpa människor behöver du också kunna sätta dig in i deras livssituation.
🧠 Problemlösningsförmåga
För att nå lösningar på svåra och komplexa problem behöver du vara en problemlösare.
⌛ Tålamod
Många gånger tar det lång tid att komma fram till och lösa olika problem.
👀 Uppmärksam
Som kurator är det viktigt att vara en god lyssnare och intresserad av vad din klient delar med sig av.
Vad tjänar en kurator?
Ta reda på genomsnittslönen för en kurator, eventuella skillnader mellan män och kvinnor och jobbutsikter tre och fem år framåt.
Källor: Akademikerförbundet SSR, Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen, Stockholms universitet, Svensk kuratorsförening
