Visa studentum.se som: Mobil

Antagningsregler till universitet och högskola

Vad gäller för att kunna bli antagen till en universitets- eller högskoleutbildning? Vad innebär grundläggande behörighet och hur fungerar urvalet? Vi svarar på alla frågor du kan tänkas ha inför antagningen!

För att kunna bli antagen till en universitet- eller högskoleutbildning krävs det vissa förkunskaper som även kallas behörighet. För alla utbildningar behöver du uppnå grundläggande behörighet och för många utbildningar krävs det även särskild behörighet. Du kan även ansöka om reell kompetens för att få din behörighet prövad. 

Grundläggande behörighet

För att studera på universitet och högskola behöver du ha grundläggande behörighet, vilket innebär följande:

  • gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program eller
  • gymnasieexamen från ett yrkesprogram med godkänt (lägst E) i svenska 2 och 3 alternativt svenska som andraspråk 2 och 3 och i engelska 6.

För dig som har slutbetyg eller annan gymansie- eller vuxenutbildning, se mer information om grundläggande behörighet här.

Särskild behörighet

Förutom grundläggande behörighet kräver många utbildningar även särskild behörighet. Det innebär att det finns särskilda förkunskapskrav som är kopplade till utbildningens område. Det betyder oftast att du måste ha läst vissa gymnasiekurser samt fått godkänt i dem, men kan också innebära krav på arbetslivserfarenhet, arbetsprover eller högskolekurser. Till utbildningar på grundnivå anges den särskilda behörigheten i områdesbehörigheter.

Vad innebär områdesbehörighet?

Varje utbildningsområde har en eller flera områdesbehörigheter kopplade till sig. Det finns totalt 20 olika områdesbehörigheter. De olika områdesbehörigheterna anger vilka kurser som du måste ha, även kallat behörighetskurser. Det är Universitets- och högskolerådet (UHR) som bestämmer vilka områdesbehörigheter som gäller för utbildningar som leder till en yrkesexamen, till exempel Socionomprogrammet. För utbildningar som inte leder till en yrkesexamen är det universiteten och högskolorna själva som bestämmer vilka områdesbehörigheter som krävs.

Se alla områdesbehörigheter här

Meritpoäng - vad gäller för dig?

Du kan få extra meritpoäng för kurser i språk, engelska och matematik. Du kan maximalt få 2,5 meritpoäng, vilket sedan läggs till ditt jämförelsetal vilket gör att det högsta meritvärdet du kan få är 22,5. Hur mycket meritpoäng du kan tillgodoräkna dig beror på vilken utbildning det är du söker. Läs mer om meritpoäng här.

Viktig information om områdeskurser

  • Utöver kurserna ovan kan du i vissa fall även få meritpoäng för områdeskurser. Områdeskurser är kurser som är särskilt värdefulla för den utbildning du har tänkt söka. Om du har en examen från gymnasiet enligt 2011 års läroplan eller genom vuxenutbildning från 2012 års läroplan kan du inte få meritpoäng för områdeskurser. 
  • Möjligheten att få meritpoäng för områdeskurser tas bort i antagningen till sommarkurser 2022. Sista gången att få räkna meritpoäng för områdeskurser blir alltså i antagningen till vårterminen 2022.


Tre olika urvalsmetoder

När det är fler sökande än det finns platser på en utbildning så sker ett urval utifrån tre olika urvalsgrunder och platserna fördelas på följande sätt:

  • minst en tredjedel av platserna ska tillsättas utifrån betyg (betygsgruppen),
  • minst en tredjedel utifrån resultat på högskoleprovet (högskoleprovsgruppen),
  • högst en tredjedel av platserna får tillsättas genom alternativt urval. Den här andelen kan utökas efter beslut om tillstånd från Universitets- och högskolerådet. Läs mer om alternativt urval här.

I betygsurvalet finns tre urvalsgrupper:

  • Direktgrupp (BI) – här hamnar alla med avslutade gymnasiestudier som ger behörighet utan kompletteringsbetyg
  • Kompletteringsgrupp (BII) –  här hamnar de som har kompletterat kurser på komvux, folkhögskola eller via basårsstudier för att uppfylla behörighetskraven. Även de som gjort en prövning hamnar i kompletteringsgruppen.
  • Folkhögskolegrupp (BF) – här hamnar sökande med studieomdöme från folkhögskola

Ansökan om reell kompetens

Om du har arbetslivserfarenhet inom ett yrke eller andra meriter som är relevanta för den utbildning du vill söka finns det möjlighet att tillgodoräkna dig dessa erfarenheter och på så sätt bli behörig till en utbildning. Du kan ansöka om reell kompetens för att få både grundläggande och särskild behörighet. Läs mer om reell kompetens här.


Grundläggande behörighet har även du som: 

  • Har ett slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan utfärdat senast 1 juli 2015 eller 
  • ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning utfärdat före 1 juli 2020 och har lägst betyget Godkänd i minst 2 250 gymnasiepoäng samt lägst betyget Godkänd i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, engelska A och matematik A.

  • Har ett slutbetyg från gymnasieskolans program och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av vad som krävs för ett fullständigt program eller
  • ett slutbetyg alternativt ett samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg. Observera att betyget måste vara utfärdat före den 1 januari 2010.

  • Har ett avgångsbetyg från en fullständig minst tvåårig linje/tvåårig specialkurs i gymnasieskolan, 
  • ett avgångsbetyg 2 eller 3 från gymnasial vuxenutbildning eller motsvarande och kunskaper i svenska och engelska motsvarande minst två årskurser från gymnasieskolan eller etapp 2 på gymnasial vuxenutbildning. 

  • Har en avslutad utländsk gymnasieutbildning som ger behörighet till högskolestudier i det land där den fullföljts samt
  • kunskaper i svenska, engelska och matematik som motsvarar lägst betyget E i svenska/svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1a, b eller c. En elev som har betyg i svenska/svenska som andraspråk 3 och i engelska 6 behöver inte styrka betyg i underliggande nivåer.
  • Har en avslutad utländsk gymnasieutbildning som ger behörighet till högskolestudier i det land där den fullföljts och som före den 1 juli 2013 har kunskaper i svenska, engelska och matematik som motsvarar lägst betyget Godkänd i svenska kurs B/svenska som andraspråk kurs B, engelska A samt matematik kurs A.

  • Har ett intyg om grundläggande behörighet från folkhögskola som uppfyller omfattningskrav och innehållskrav.

Källa: UHR, antagning.se

Senast uppdaterad: 12 mar 2021

Du kanske också är intresserad av:

Senast uppdaterad: 2019-04-16

Möt ditt framtida universitet: Umeå universitet

Umeå Universitet är en plats där människors olikheter uppmuntras och gränser bryts. Staden bjuder på alla nyanser, från soliga sommardagar till vita vintrar, från pulserande stadsliv till lugna, tysta norrskensnätter. Det är ett av landets största universitet där du kan välja bland 150 program och 1 600 kurser.

Läs mer
Senast uppdaterad: 2020-05-13

Möt din framtida högskola: Högskolan i Skövde

Högskolan i Skövde är en relativt ung skola som håller hög kvalitet i linje med andra mer kända universitet. En öppen och välkomnande atmosfär präglar skolan och är något som studenter tar del av varje dag. Läs mer om vad det innebär att studera på Högskolan i Skövde här!

Läs mer
Senast uppdaterad: 2020-10-12

Möt ditt framtida universitetet: Linköpings universitet

Högst andel studenter som fortsätter efter första året, över 120 program och 550 kurser och naturnära campus mitt i Östergötland. Det är vad som väntar för dig som är sugen på Linköpings universitet. 

Läs mer
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få inspiration och hjälp inför ditt utbildningsval!
Logga in