Svaret är ja. Tyvärr har Sverige liksom våra nordiska grannländer långt kvar till en jämställd akademisk karriär. En ny sammanställning av tidigare forskning visar att traditioner, kulturer och strukturer fördröjer den jämställda utvecklingen inom akademin.
Bland Sveriges universitets- och högskolestudenter finns en större andel kvinnor än män. Ändå är det männen som är överrepresenterade i den akademiska världens högre befattningar.
Fyra professorer vid tre lärosäten släppte i april i år en forskningsöversikt där de gick igenom befintlig forskning om genus och akademisk karriär i Norden. Tillsammans granskade de 74 artiklar från Web of Science som publicerats mellan 2003–2018.
Tillsammans kom de fram till att de tidigare åren verkar avgörande för de aspirerande akademikernas karriärer. Möjligheterna för en akademisk karriär och fördelningen av doktorandplatser skiljer sig åt för kvinnor och män. Kvinnor är underrepresenterade bland de högre befattningarna, men överrepresenterade bland de lägre. I Europa är två av tre professorer män.
En paradox för jämställda ideal
I World Economic Forums rapport över de mest jämställda länderna i världen befinner sig de nordiska länderna i toppen. Vi är de är länderna som är närmast jämställdhet. Trots det visar en rapport av European Commission från 2019 att andelen heltidsanställda professorer på Sveriges lärosäten varierar från 21–29 procent. Professorerna bakom den släppta forskningsöversikten lyfter fram det som en paradox, tydliga skillnader finns inom den akademiska världen trots att vi toppar World Economic Forums rapport.
Störst skillnad på tekniska högskolor
Under våren släppte vi på Educations Media Group Universitets- och högskolekatalogen där Sveriges största lärosäten finns representerade. Varje lärosäte presenteras utifrån ett flertal parametrar vilket gör det lätt att jämföra dem. Bland annat lyfts parametrarna
- Hur stor del av lärosätets nyantagna doktorander är kvinnor
- Hur stor del av lärosätets professorer är kvinnor
- Hur stor del av lärosätets lärare är kvinnor
Samtliga av de representerade lärosätena har en jämställdhetspolicy på plats, men andelen kvinnor är i många fall under hälften. Minst andel kvinnor bland professorer och anställda har de tekniska högskolorna.
– Som student la jag aldrig märke till underrepresentationen av kvinnliga professorer på min institution. Jag tror vi är vana vid att se fler män än kvinnor i vissa befattningar och då är det lätt att det blir normen. Vi har valt att belysa skillnaden för att informera blivande studenter om hur det ser ut på det lärosäte de har valt, säger Linnéa Fredin, kommunikationschef på Educations Media Group.
I Universitets- och högskolekatalogen kan läsaren även ta del av mer generell fakta om lärosätet som till exempel hur många antagna per sökande lärosätet har, hur tillgänglig Studenthälsan och karriärvägledningen är samt hur bostadssituationen ser ut i aktuell studiestad. Här kan du läsa katalogen i sin helhet.
Läs universitets- och högskolekatalogen
Nordic research on gender equality in academic careers: a literature review släpptes i april 2021. Den finns att läsa på European Journal of Higher Education. Forskarna bakom den är: Charlotte Silander och Leif Lindberg, Linnéuniversitetet, Ulla Riis, Uppsala universitet och Ulrika Haake, Umeå universitet.
Källa: Linnéuniversitetet, European Journal of Higher Education, forskning.se