Universitets- och högskoleutbildningar

Läs på högskola eller universitet

Läs på högskola eller universitet

Att börja studera på högskola eller universitet är ett stort steg i livet. Skillnaden från att läsa på gymnasiet är ganska stor. Studier på universitet och högskolor innebär mer frihet under ansvar och en hel del självstudier.

På högskolor och universitet kan du studera fristående kurser eller hela utbildningsprogram. Du kan också utforma din egen utbildning. Du kan läsa på heltid, halvfart eller kvartsfart, i klassrum eller på distans. Möjligheterna är många! En akademisk examen öppnar upp för många karriärmöjligheter.

Läs mer om högskole- och universitetsstudier   l   Antagningsreglerna efter 2010

Använd vår söktjänst för att hitta utbildningar som ges på universitet och högskolor! Utbildningstypen är redan förvald men begränsa gärna din sökning ytterligare utifrån dina specifika intressen.

Kategori
Universitet / högskola
Ort
Sök


Att studera på högskola eller universitet

 Högskolornas och universitetens verksamhet utgår från tre huvudsakliga uppgifter:

  • att bedriva utbildning
  • att bedriva forskning
  • att samverka med det omgivande samhället

Universitets- och högskoleutbildningar är uppdelade på tre utbildningsnivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Varje utbildningsnivå förutsätter att du har genomfört och tagit examen från en tidigare nivå. Du måste med andra ord ha läst en utbildning på grundnivå för att kunna studera en utbildning på avancerad nivå (t.ex. ett magisterprogram).

Läs en universitets- eller högskoleutbildning i Sverige eller utomlands

Skillnaden mellan universitet och högskola

Skillnaden mellan ett universitet och en högskola har traditionellt handlat om rätten att utfärda examen på forskarnivå. Det har tidigare enbart varit universitet som haft rätten att utföra examina på forskarnivå.

Det finns dock sätt för högskolor att kringgå detta och utfärda examina på forskarnivå. Högskolor som idag saknar tillstånd att utfärda doktorsexamen kan ansöka hos Universitetskanslersämbetet om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom ett visst område där de har särskilt goda förutsättningar.

Det är riksdagen som beslutar vilka högskolor som ska finnas och regeringen beslutar om en högskola får rätt att benämna sig universitet. Det är också regeringen som, efter prövning av Universitetskanslersämbetet, beslutar om en enskild högskola får examenstillstånd.

Program och kurser på universitet och högskolor

All utbildning på universitet och högskolor är uppbyggd på kurser. Kurserna behandlar oftast ett enda ämne och kan vara olika långa, men vanligast är att de är mellan 5-20 veckor långa. Flera kurser kan sammanfogas till ett helt utbildningsprogram, exempelvis Ekonomprogrammet eller Sjuksköterskeprogrammet.

Ett utbildningsprogram har förbestämda kursplaner och leder oftast till en examen i huvudämnet. Om du vill kan du utforma din egen skräddarsydda akademiska utbildning genom att själv sätta samman enskilda kurser. På så sätt kan du läsa dig till en generell examen, utan att läsa på ett specifikt program.

Vissa yrken kräver dock examen från ett särskilt program, som t.ex. jurist, läkare, psykolog med flera. Dessa kallas för 'yrkesexamen'.

Hur långa är de akademiska utbildningarna?

Längden på universitets- och högskoleutbildningar anges enligt ett poängsystem där ett heltidsstudieår på 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng (hp). En termin motsvarar således 30 högskolepoäng. Hur många högskolepoäng varje kurs motsvarar bestäms utifrån den arbetsinsats som normalt krävs för att uppnå kursens mål. Ett kandidatprogram är numera 180 hp, vilket innebär tre års studier på heltid.

Helfart, halvfart och kvartsfart

De flesta utbildningar på universitet och högskolor kräver att du läser på heltid. Heltidsstudier motsvarar cirka 40 timmar i veckan, det vill säga 'en vanlig arbetsvecka'. En stor del av studierna bedrivs i regel som självstudier, varför studieformen ofta beskrivs med orden ”frihet under ansvar”. Det är vanlöigt att akademsiak utbildningar endast innehåller tvåtill tre föreläsningar i veckan, resternade tid ägnas åt självstudier.

Många av kurserna som erbjuds på universitet och högskolor går att läsa på deltid (till exempel på halvfart eller kvartsfart). Då får du färre högskolepoäng per vecka. I gengäld förväntas du också studera färre timmar varje vecka. Detta för att du ska kunna kombinera studierna med jobb, till exempel.

Vad krävs för att få läsa på högskola eller universitet?

Samtliga utbildningar på universitet och högskolor kräver vissa förkunskaper, så kallade 'behörighetskrav'. All högre utbildning kräver grundläggande behörighet. Utöver grundläggande behörighet kräver många utbildningar ytterligare förkunskaper, så kallad 'särskild behörighet'.

Grundläggande behörighet

För att du ska få läsa på universitet och högskola krävs att du har grundläggande behörighet. Du innehar grundläggande behörighet om du har:

  • gått gymnasiet och blivit godkänt på 90 procent av de kurser som krävs för ett fullständigt program.
  • läst gymnasial vuxenutbildning (komvux) och blivit godkänd på minst 90 procent av de kurser som krävs för ett fullständigt program.
  • läst en utbildning på folkhögskola som ger grundläggande behörighet.
  • en utländsk motsvarighet till gymnasieutbildning.

Om du inte har grundläggande behörighet så måste du först komplettera genom att läsa på komvux eller folkhögskola. Vänd dig till din kommun för att ta reda på var just du kan komplettera dina gymnasiebetyg. Om du inte vet vilket betygssnitt du har så finns hjälp att få; här kan du räkna ut ditt snittbetyg.

Särskild behörighet

Många universitets- och högskoleutbildningen kräver mer än grundläggande behörighet för att du ska kunna bli antagen. Det kan vara en specifik gymnasiekurs (som exempelvis Matematik 3b eller Naturkunskap 2), men ibland krävs även arbetslivserfarenhet.

Som tidigare nämnts kräver alla akademiska utbildningar på avancerad nivå att du redan har läst en grundläggande utbildning på universitet eller högskola.

Meritvärdering och urval

När du vet att du är behörig till en utbildning är det fritt fram att ansöka till denna, men det är ändå inte säkert att du kommer in. Många utbildningar har inte platser så det räcker till alla sökande. Därför måste ett urval göras. I deta urval att värderas dina meriter. Det betyder att ett värde räknas ut med ditt gymnasie-, komvux-, folkhögskole- eller högskolebetyg (eller högskoleprovsresultat) som grund. Med meritvärdet konkurrerar du sedan om utbildningsplatserna i urvalet.

Urvalet sker i två steg; urval 1 och urval 2. Du kan läsa mer om urvalen på studera.nu. Här nedan ser du hur urval 1 fungerar.

Av antalet platser på en utbildning ska:

  • minst en tredjedel av platserna gå till sökande med betyg. I betygsgruppen ingår också sökande med studieomdöme från folkhögskola.
  • minst en tredjedel av platserna gå till en sökande som gjort högskoleprovet.
  • högst en tredjedel gå till sökande som prövas utifrån regler som den enskilda högskolan/universitetet beslutat om.

Utifrån ovanstående riktlinjer beslutar sedan varje högskola och universitet hur platserna ska fördelas på de utbildningar som de erbjuder.

Ansökan till universitet och högskola

Universitets- och högskolerådet (UHR) sköter antagningen till universitet och högskolor via sajten antagning.se. Sista ansökningsdatum ligger runt 15 april respektive 15 oktober varje år. Det är poststämpelns datum som gäller.

Sen ansökan till restplatser

När den sista anmälningsdagen har passerat kan du göra en sen ansökan till program och kurser som inte blir fyllda. Om det finns eller uppstår lediga platser kommer behöriga sökande som gjort en sen ansökan att kunna antas. En sen ansökan behandlas endast i mån av tid. Sökande som är behöriga rangordnas efter det datum som den sena ansökan kommer in.

Studiemedel från CSN vid studier på universitet och högskola

Att studera på universitet och högskolor i Sverige är gratis. Du kan få studiemedel i högst 240 veckor för studier på heltid. Studiemedlet från CSN består av en bidragsdel och en lånedel. Lånedelen måste du betala tillbaka när du studerat färdigt. Bidragsdelen behöver du dock inte betala tillbaka. Hur mycket studiemedel du får beror på om du studerar på heltid eller deltid samt hur många veckor du studerar.

Boende under studenttiden

Att börja studera innebär ibland att du blir tvungen att söka ny bostad. Du kan kontakta högskolorna och universiteten direkt för att få mer information om boende på just den orten där du väljer att studera. Läs också våra bästa tips för hur du hittar studentbostad.