Läs till fritidsledare

Smältdegeln heter Valla folkhögskola och är belägen strax utanför centrala Linköping. På den gamla herrgården med "universitetet i trädgården" samlas blivande fritidsledare och pedagoger för att tillsammans inspireras av folkbildningstraditionen och skapa möjligheter för ungdomar att själva påverka sina liv.

- Folkbildningspedagogiken ger människor makt över sin kunskap, säger Fredrik som efter utbildningen vill arbeta med handledarskap inom studieförbundsverksamhet för musikintresserade ungdomar.

Meningsfull fritid
Tjugofemårige Fredrik Svensson med bakgrund i ljudteknikbranschen och framtiden inom folkbildning har sitt hjärta i musiken och handledarskapet därigenom. Fredrik brinner för folkbildningspedagogiken, "jag samlar på mig allt som har med folkbildning att göra", och att ge ungdomar möjlighet att växa som människor och att främja sina talanger.

- Alla människor har unika kunskaper och särskilda erfarenheter, säger Tom Virtanen och menar att fritidsledarens främsta roll är att ta tillvara just dessa förmågor och samtidigt skapa förutsättningar för en meningsfull fritid.

Personlig utveckling och ledarskap
Tom är tjugotreåringen som lämnade volontärlivet i Kambodja för att istället nära drömmen om självförsörjande lantbruk och fritidsverksamhet för ungdomar i högstadiets specialklasser. Han menar att utbildningen har gett honom ovärderliga verktyg i arbetet med ungdomarna. Men, kanske framförallt, har studierna bidragit till hans personliga utveckling. Diana Pettersson Svenneke, i botten fritidsledare och numera lärare på fritidsledarutbildningen på Skarpnäcks folkhögskola, menar att folkhögskolan är unik i det att den lägger lika stor vikt vid den personliga mognadsprocessen som vid utbildningens yrkesinriktade moment. Kanske är det just därför som tidigare folkhögskoleelever inte sällan talar om tiden som den bästa i sitt liv, där den personliga utvecklingen har varit av lika stor betydelse som de faktiska kunskaperna.

- Goda ledaregenskaper kräver god självkännedom, menar Diana som tillsammans med kollegan Mats Havström skriver forskningsrapport [på uppdrag av Fritidsledarskolorna, egen anm.] om fritidsledarens yrkesroll. På fritidsledarutbildningen arbetar kursdeltagarna med sig själva som redskap. För att bli en bra ledare, är detta därför ett självklart inslag i utbildningen, fortsätter hon.

På fritidsledarutbildningen prioriteras praktisk yrkeserfarenhet och goda referenser för att du ska bli antagen. Resultatet blir en studiegrupp med en blandning av människor där alla har olika bakgrund och erfarenheter. Grupprocesser blir ett viktigt inslag i undervisningen för att utveckla självinsikt och träna samarbetsförmåga. Det är en fritidsledarutbildning, men vad det sedan blir av den är upp till kursdeltagarna att bestämma. På folkhögskolan ses varje kursdeltagare som en pedagogisk resurs snarare än en underordnad elev. En bra fritidsledare behöver också ha kunskap om hur både fritidssektorn och samhället fungerar.

"Makt att bestämma - rätt till välfärd"
Fritidsledarens roll är annorlunda än socialarbetarens eller psykologens. Snarare än att förebygga och utgå från ungdomars problem, handlar yrkesrollen om att ta fasta på ungas möjligheter.

- Fritidsledarens fokus är "Ok, vad vill du göra? Vad är du bra på? Då kör vi på det!", säger Diana, men inte minst handlar arbetet om att uppmuntra ungdomar att utveckla sina talanger genom meningsfulla fritidsaktiviteter. Många ungdomar upplever att de inte blir sedda i skolan, och i synnerhet då fyller fritiden en viktig funktion. En värdefull fritid kan också bidra till en stärkt identitet.

Med anledning av regeringens nya ungdomspolitiska proposition - "Makt att bestämma - rätt till välfärd" - är diskussionerna kring fritidsledarutbildningen, och framförallt fritidsledarrollen i samhället, hetare än någonsin.

- Vad som står i propositionen har varit fritidsledarnas verklighet i 30 år, berättar Fredrik. Vi hoppas att man från kommunpolitikernas håll tar tillvara på denna proposition och fortsätter att stötta fritidsledarnas arbete i samhället.

Den nya propositionen betonar mångfalden bland ungdomar, att unga människor är en resurs och för att denna resurs ska komma samhället till nytta krävs det att ungdomar blir en del av makten och får del av välfärden. I fritidsledarutbildningen ingår fältarbeten där kursdeltagarna undersöker den kommunalpolitiska strukturen generellt och fritidssektorn i synnerhet. Fältarbetet betyder kunskap om vilka möjligheter man som fritidsledare har att påverka sitt arbete och sin omgivning.

- Det handlar inte enbart om att kunna påverka, snarare om att man bör göra det, anser Tom. Och, det viktigaste av allt är att få med ungdomarna, att få dem att inse att de genom fritidsverksamheten kan påverka sin situation.

God kommunikation
En annan viktig del av fritidsledaruppdraget handlar om att samtala, vara ett bollplank genom att lyssna och stötta. Som fritidsledare arbetar man mycket med att utveckla bra relationer och god kommunikation såväl till som inom ungdomsgruppen. Dessutom ingår det i utbildningen att öka ungas förmåga att kommunicera med samhället utanför. Arbetet handlar främst om att utgöra en ledargestalt som upprätthåller normer för vad som kännetecknar en god kommunikation.

- Man kan inte begära av ungdomar att de själva ska ta det ansvaret menar Diana. Det behövs en människa, en fritidsledare, som både kan bidra till att skapa en god stämning och som har mandat att se till att alla får utrymme eller ingripa när någon är ojust.

Om ett par månader är det dags för Fredrik och Tom att lämna folkhögskolefamiljen och ge sig ut på arbetsmarknaden. Med folkbildningspedagogiken i bagaget är det dags att söka arbete. Fredrik menar att livet på folkhögskolan har varit som livet i vilken familj som helst. Kursdeltagarna har kommit varandra väldigt nära. På både gott och ont.

- Det är väl egentligen det enda negativa med utbildningen, förutom statistikundervisningen, skrattar Fredrik, att man någon gång måste skiljas åt.

Vart Fredriks och Toms utbildning så småningom leder dem är ännu oklart, men säkert är att folkbildningen gett dem redskapen att möjliggöra. För sig själva såväl som för andra.