Elever med högt matematikbetyg har höga medelbetyg

De elever som har högt betyg i matematik i högstadiet har påfallande ofta höga betyg i andra ämnen. Särskilt visar det sig att de har god läsförståelse. Det visar Staffan Stenhag i sin avhandling som han försvarar den 21 maj vid Uppsala universitet. Resultaten tyder på att det kan vara möjligt att träna upp sin intelligens, även om det behövs mer forskning för att bekräfta den slutsatsen.

Är matematikämnet egentligen så viktigt? Naturligtvis måste vi lära oss att räkna, men många anser också att matematiken även av andra skäl är nödvändig som skolämne. Vissa teorier för fram att matematiken kan träna upp elevernas intellekt. Andra hävdar att förmågan att lösa matematiska problem är särskilt nyttig för vidare studier. Forskaren Staffan Stenhag har analyserat samtliga slutbetyg från årskurs 9 från 2006 för att ta reda på mer om vad matematikbetyget egentligen berättar.

– Det visar sig att just matematikbetyget är den säkraste indikatorn på ett högt medelbetyg. Elever med VG eller MVG i matematik når ofta goda betyg även i alla andra skolämnen. Betyget säger alltså inte bara något om den matematiska förmågan, utan också något om elevens motivation, studieteknik och läsförståelse, säger Staffan Stenhag.

Analysen visar också tydligt att just läsförståelsen hänger tätt ihop med matematikbetyget. Hela 83 procent av de elever som fick ett överbetyg i matematik fick också höga resultat på det nationella provets test av läsförståelse. Däremot gällde inte lika tydligt det omvända. Endast 59 procent av eleverna med överbetyg i läsförståelse hade överbetyg i matematik.

Analysen påvisar vikten av en god läsförståelse som en premiss för att nå betygsmässig framgång i skolan. En intressant forskningsfråga för framtiden är om matematikstudier i sig utvecklar den intellektuella förmågan eller om matematikuppgifter enbart kan användas för att bedöma hur långt eleven nått i sin intellektuella utveckling.

– Mina resultat kan kanske motivera för eleverna varför de ska lära sig matematik. Dessutom kan det vara så att intellektet kan utvecklas genom att arbeta med till exempel matematiska problem. Då skulle man kunna träna sitt intellekt lika väl som sin kropp. Det är för tidigt att säga något om det ännu, men jag skulle gärna gå vidare och forska tillsammans med hjärnforskare för att se om det finns ett sådant samband, säger Staffan Stenhag.

Staffan Stenhag drar också slutsatsen att skolan inte bara behöver erbjuda den nyttiga vardagsmatematiken. Även enbart intellektuella utmaning borde få utrymme.

– Intellektuella utmaningar som sudoku och magiska kvadrater kan ha en plats i skolan även om de inte ger någon direkt praktisk tillämpbar kunskap, säger Staffan Stenhag.

För mer information, kontakta Staffan Stenhag, 070-639 08 59