Utbildningsrapporter från Studentum

Undersökningar och utbildningsrapporter från Studentum

För Studentum är det viktigt att känna sin målgrupp och förstå deras väg till rätt utbildning och ett led i detta arbete är att löpande under året genomföra undersökningar om olika utbildningsfrågor. Nedan hittar du rapporter från de undersökningar vi genomfört de senaste åren.

Karriärmöjligheter efter studietiden: Resultat

2015-11-23
Möjligheterna till arbete lika viktigt som intresse för ämnet 2013-04-13
Arbetsmarknaden styr val av utbildning 2012-04-23
För tidiga val sätter stopp för vidare studier 2011-10-27
Praktik i utbildningen tryggar studenters möjlighet till arbete 2011-04-20
Lärosäten misslyckas ta position trots miljoner i marknadsföring 2010-06-16
Regeringen har misslyckats kommunicera utbildningsreformer till blivande
studenter
2010-06-09
Stora brister i genomförandet av yrkeshögskolan - utbildningsanordnare och
studenter drabbade
2009-10-28
Hälften av de sökande ovetande om nya antagningsregler 2009-04-14
Lågkonjunkturen bakom var femte ansökan till eftergymnasial utbildning 2009-04-14
Högskoleprovet - ett trubbigt instrument? 2008-10-28
Så väljer svenska studenter utbildning 2008-06-27




För mer information vänligen kontakta:

Petra Brohäll
Kommunikationschef 
Studentum Sverige AB



076-160 62 50
petra.brohall@studentum.se


 
---------------------------------------------------------------------------------

Möjligheterna till arbete lika viktigt som intresse för ämnet 

Arbetsmarknadens behov styr i allt större utsträckning valet av eftergymnasial utbildning. Goda möjligheter att få arbete efter avslutade studier påverkar valet av utbildning nästan i samma utsträckning som intresse för ämnet, det visar en undersökning från Studentum.se 

Det blir allt vanligare att studiernas inriktning anpassas till vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Medvetenheten hos de blivande studenterna om hur prognoserna ser ut är hög och goda möjligheter att få arbete efter avslutade studier påverkar valet nästan lika mycket som intresse för ämnet. Majoriteten anser att efterfrågan på arbetsmarknaden ska styra utbudet av eftergymnasiala utbildningar.

Det är alltid bra att vara insatt i hur det ser ut på arbetsmarknaden, men jag ser en fara med att anpassa valet alltför mycket efter prognoserna, eftersom det just är prognoser. På sikt är det svårt att förutspå hur arbetsmarknaden kommer att utvecklas, säger Gustav Kullander informationschef på Studentum.se

Den sviktande arbetsmarknaden påverkar inte bara studiernas inriktning, utan också tidpunkten för studierna. Nästan hälften av de som besvarat undersökningen skulle ha arbetat istället för att studera i höst om prognoserna för arbetsmarknaden sett ljusare ut. Det är en ökning i jämförelse med föregående år, då motsvarande andel var 46 procent. 

I Sverige är det fler som skulle ha arbetet om arbetsmarknaden sett ljusare ut än vad det är i våra närmaste grannländer. I Danmark skulle 24 procent ha arbetat istället för att studera, i Finland 44 procent och Norge 27 procent.

Läs den fullständiga rapporten från Studentum här
Se pressklipp

Publicerad: 2013-04-15

---------------------------------------------------------------------------------

Arbetsmarknaden styr val av utbildning

Drygt 90 procent tar hänsyn till arbetsmarknadens behov i valet av eftergymnasial utbildning, det visar en undersökning från Studentum.se, Sveriges största söktjänst för eftergymnasiala studier. Arbetsmarknaden påverkar även tidpunkten för studier. Nästan hälften av de som besvarat undersökningen skulle ha arbetat istället för att studera i höst om arbetsmarknaden såg ljusare ut.

Studentums undersökning visar hur den sviktande arbetsmarknaden påverkar ansökningarna till högskolan och annan eftergymnasial utbildning. Nästan 50 procent av de som besvarat Studentums årligen återkommande undersökning skulle ha arbetat istället för att studera i höst om arbetsmarknaden såg ljusare ut, det är en ökning i jämförelse med 2009 då 22 procent angav att de skulle arbetat istället för att studera om det inte varit lågkonjunktur.

Drygt en tredjedel av de tillfrågade anger goda möjligheter att få arbete efter utbildningen som den viktigaste orsaken till valet av utbildning. Det är en ökning jämfört med 2009, då en fjärdedel uppgav chansen till artbete som viktigaste orsaken. Att ämnena som ingår i utbildningen är intressanta är viktigast för knappt hälften. Få tycker att lön och status är viktigast.

- Vi vet att våra användare är väl insatta i hur det ser ut på arbetsmarknaden, nu gäller det bara att utbudet av utbildning ska korrelera med behovet på kompetens. Ett klassiskt exempel på detta är att utbildningsplatserna på läkarprogrammen inte utökas trots att det råder brist på läkare, säger Gustav Kullander, Site Manager på Studentum.se.

Enligt Studentums undersökning är medvetenheten hög, två tredjedelar av de tillfrågade vet att det finns ett behov på arbetsmarknaden för personer med den utbildning de planerar att skaffa sig. Endast 10 % uppger att de inte tar hänsyn till behovet på arbetsmarknaden när de väljer utbildning.

Framförallt är medvetenheten hög hos personer som planerar att läsa en yrkeshögskoleutbildning, de är mest insatta och angelägna om att anpassa sitt val av utbildning utifrån arbetsmarknadens behov. YH är den utbildningsform som har starkast koppling till arbetsmarknaden och utbildningarna är inom branscher där det finns en uttalad efterfrågan på kompetens.

Läs den fullständiga rapporten från Studentum här
Se pressklipp

Publicerad: 2012-04-23

---------------------------------------------------------------------------------

För tidiga val sätter stopp för vidare studier

Det är många beslut som skall fattas för dagens ungdomar. Beslut som sedan påverkar framtida valmöjligheter för eftergymnasial utbildning. Hälften av alla studenter upplever sig begränsade av val de gjorde i grund- och gymnasieskolan och 27 procent ångrar sitt val av gymnasieutbildning. 30 procent ångrar att de inte insåg vikten av bra slutbetyg och var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg för behörighet. Det visar en ny undersökning från Sveriges största söktjänst för utbildning, Studentum, som tillfrågat 1100 svenska studenter.

Dagens utbildningssverige erbjuder en enorm flora av utbildningar redan på grundskolenivå. Det är fantastiska möjligheter, om man vet vad man vill. Studentums undersökning visar dock att hela 58 procent av studenterna kommer på vad de vill bli först efter gymnasiet. Troligen är det också därför som 27 procent ångrar sitt val av gymnasieutbildning. 56 procent känner sig lurade av det nya antagningssystemet till högskola och universitet som innebär att felval kan straffa sig hårt. Så många som 30 procent vet inte heller hur man gör för att komplettera sina betyg för behörighet i efterhand.

- Det är fantastiskt med valmöjligheter men det ställer också till det för unga när de tvingas välja så tidigt i livet.  Det är allvarligt att så många känner sig både begränsade av sina egna val och lurade av systemet. Här har både politiker och skolan en stor uppgift att ta tag i, säger Lina Högemark, Informationschef på Studentum.

Det är många faktorer som spelar in för att gymnasieutbildningen skall bli bra: så som innehåll och lärare, men långt ifrån alla är nöjda. Undersökningen visar att 29 procent av studenterna är missnöjda med sin utbildning. Det är en anmärkningsvärt hög siffra. Mest missnöjd är man med undervisningen överlag, det uppger 35 procent. Var femte student är mest missnöjd med lärarna och så många som 36 procent har upplevt sig diskriminerade eller mobbade av någon lärare under grundskola eller gymnasium.

Mest information och hjälp inför valet av eftergymnasial utbildning får studenterna genom att söka på nätet, det uppger 65 procent. Endast nio procent uppger att den största hjälpen kommer från studie- och yrkesvägledare.

- Att inte ens var tionde student uppger att de fick mest hjälp av studie- och yrkesvägledare inför sitt val av eftergymnasiala studier borde sända en tydlig signal om att det stödet är kraftigt underdimensionerat på svenska skolor och att betydligt mer resurser krävs för att ge eleverna den vägledning de behöver, säger Lina Högemark. Det har vi sett i tidigare undersökningar som vi har gjort och det är tråkigt att se att det inte verkar ske någon satsning på studie- och yrkesvägledningen i Sverige.

Läs den fullständiga rapporten från Studentum här.
Se pressklipp

Publicerad: 2011-10-27

---------------------------------------------------------------------------------

Praktik i utbildningen tryggar studenters möjlighet till arbete

Att studera på universitet/högskola är fortfarande det första valet för många studenter som ska studera vidare. Men allt fler börjar välja att läsa en Yh-utbildning eller Ky-utbildning, så mycket som två av sex studenter. Något som lockar studenterna att välja denna typ av utbildning är bland annat tack vare den praktik, Lärande i arbete, som ingår i utbildningen. Studenter anser att det är viktigt att praktik ingår i utbildningen (88 %), men trots det så är utbildningarna på universitet och högskola kvar i det ”gamla lärandet”.

Studentum har genomfört en undersökning bland studenter runtom i landet. Drygt 1 900 personer har deltagit i undersökningen.

Den 15 april är den sista ansökningsdagen för studenter som vill studera högre utbildning till hösten, och de har redan börjat söka runt efter information om utbildningar som finns i landet. Idag finns det många tillvägagångssätt för studenter att hitta information om utbildningar, och många använder sig av webben som verktyg. Förra året visade en undersökning från Studentum att en av fyra studenter använder sig av sociala medier som informationskälla för att söka utbildningar. Sedan dess har antalet studenter som använder sociala medier ökat med 10 %.

- De sociala medierna har ökat i popularitet och fler användare finns nu i fler olika forum. Numera är det allt mera vanligt att företag och skolor finns närvarande i de sociala medierna. Förutom det så inbjuder den här typen av medier till en mer öppen dialog bland studenterna att diskutera för- och nackdelar med olika utbildningar och fler människor är idag benägna att dela med sig på nätet, säger Jessica Esterling, Informatör på Studentum Sverige.

År 2009 skrev man i en artikel som DN stod bakom att föräldrars utbildning styr utbildningsvalet. Idag kan man se att en av tre studenter som ska studera vidare nu till hösten 2011, har föräldrar som varken studerat på universitet/högskola eller folkhögskola/yrkesutbildning. Endast en av fem har föräldrar som båda studerat på universitet/högskola.

Idag väljer majoriteten av studenter (53 %), utbildning utifrån intresset av ämnena som ingår. Dock är det en av fyra studenter som väljer utbildning utifrån hur goda möjligheter det är till arbete efter en examen. Att införa praktik i högre utbildning kan vara ett sätt att trygga studenters möjlighet till arbete. Enligt Yh-myndigheten som gjorde en uppföljning av sysselsättningen för studerande i yrkeshögskolan året efter examen såg man att sju av tio hade arbete en månad efter sin examen, och åtta av tio hade arbete inom sex månader efter examen. Studenter som deltog i Studentums undersökning ställer sig positiva till praktik i utbildningen, och 88 % av dem anser att det är viktigt eller ganska viktigt att de får praktik under sin utbildning.

Läs den fullständiga rapporten från Studentum här.
Se pressklipp

Publicerad: 2011-04-20

---------------------------------------------------------------------------------

Lärosäten misslyckas ta position trots miljoner i marknadsföring

Trots miljoner investerade i marknadsföring misslyckas svenska universitet och högskolor med att profilera sina varumärken. Sju av tio marknadschefer anser att marknadsföringen ser likartad ut. I kampen om studenterna anser var tredje att det finns aktörer som är oseriösa. Men många har en önskan om att vilja vara nytänkande och snabbt anamma möjligheter med exempelvis sociala medier. Det visar en ny undersökning från Studentum.

Studentum har genomfört en undersökning bland marknadsansvariga på samtliga 38 svenska lärosäten. 31 personer har deltagit i undersökningen.

Marknadsföringen av svenska universitet och högskolor kräver mycket resurser i form av skattemedel, för mycket anser var femte marknadsansvarig. 58 % menar också att man inte lyckats positionera sig på ett särskiljande sätt och sju av tio (71 %) anser att marknadsföringen av svenska lärosäten ofta ser likartad ut. Endast fyra av tio tror att konkurrensen mellan lärosätena gör det lättare för studenterna att välja utbildning.

- Resultatet i undersökningen visar på något som vi har sett under lång tid, nämligen att man har svårt att sticka ut i sina budskap, säger Linda Essén, siteansvarig på Studentum. Det gör det naturligtvis svårare för studenterna att välja utbildning. Här har högskolor och universitet en utmaning i att bli tydligare och jag önskar att man använde resurserna till att vara mer spetsig i sin kommunikation både gällande val av budskap och kanaler.

Så många som var tredje marknadsansvarig anser att det finns lärosäten som är oseriösa i sin marknadsföring. Siffran är förvånande då detta tidigare mest förknippats med den avreglerade gymnasieskolan där sex av tio i motsvarande position anser att det finns konkurrenter som bedriver oseriös marknadsföring, enligt en undersökning företaget genomförde under vintern.

Marknadscheferna ombads ange vilka tre budskap som är viktigast i deras marknadsföring:

1) Framtida arbetsmarknad (42 %)
2) Specifika/unika utbildningar (39 %)
3) Näringslivssamverkan/externa föreläsare (35 %)

Anmärkningsvärt är att studentnöjdhet hamnar långt ner, endast 3 % anser det vara ett av de tre viktigaste budskapen. Motsvarande siffra i gymnasieskolan är 83 %.

Sju av tio frustrerade över att de inte tar tillvara sociala medier snabbt nog
Att vara närvarande i digitala medier blir allt viktigare för svenska lärosäten. Den egna webbsidan är den överlägset viktigaste kanalen för marknadsföring. 84 % har rankat den bland topp tre. Mässor kommer på andra plats med 48 %. Var femte menar dock att sociala medier är en av de tre viktigaste kanalerna och så många som 94 % har börjat arbeta med sociala medier i någon form, antingen aktivt eller genom att bygga kunskap och lyssa på den dialog som förs. Vart fjärde lärosäte uppger att de arbetar aktivt och har startat en blogg, twittrar el. dyl. Sju av tio känner frustration över möjligheter inom sociala medier som de inte tar tillvara tillräckligt snabbt.

- Här ser vi exempel på viljan, som uttrycks i undersökningen, att faktiskt vara nytänkande och en insikt i att det är via nätet som många söker och får information också när det gäller det egna studievalet, säger Linda Essén. Man går ut och hittar dialogen med studenterna i de kanaler där de faktiskt finns och det är ett modigt steg i helt rätt riktning för en tidigare ganska traditionell verksamhet.

Åtta av tio lärosäten anlitar konsulter i någon form för sin marknadsföring. Detta är vanligast inom reklam och grafisk formgivning (81%) och webb (65%). Vart femte lärosäte arbetar med externa konsulter inom PR.

Vart tredje lärosäte uppger att marknadsföringsbudgeten har ökat de senaste tre åren, trots de bistra tiderna. En av tio säger att den har ökat med mer än 25 %. Knappt varannan har en marknadsföringsbudget på upp till två miljoner kronor och var tredje ligger på mellan två och fem miljoner kronor.

Se pressklipp

Publicerad: 2010-06-16

---------------------------------------------------------------------------------

Regeringen har misslyckats kommunicera utbildningsreformer till blivande studenter

Studenternas kunskap kring flertalet av de reformer som den sittande regeringen infört under sin mandatperiod är anmärkningsvärt låg. Sju av tio känner inte till eller har fått otillräcklig information om de nya antagningsreglerna och lika många har dålig eller mycket dålig kunskap om Yrkeshögskolan. Ingen förändring har ägt rum sedan motsvarande undersökning genomfördes 2009. Var fjärde student som tänker söka en eftergymnasial utbildning inför hösten ger den sittande regeringens utbildningspolitik underkänt. Samtidigt uppger sex av tio att utbildningspolitiken har betydelse när de väljer parti. Studenternas egna hjärtefrågor är studiemedel och studentboende.

Studentum, Sveriges största söktjänst för eftergymnasiala studier, har för tredje året i rad genomfört en undersökning bland personer som har för avsikt att söka en eftergymnasial utbildning inför hösten. Resultatet baseras på 1900 intervjuer i Sverige.

Nu till hösten kommer en halv miljon ungdomar att påbörja någon form av eftergymnasial utbildning. De flesta av dessa är förstagångsväljare. Så många som 62 procent uppger att utbildningsfrågorna har betydelse när de väljer parti, men idag så är det hela 57 procent som inte känner sig insatta nog för att uppge vilket parti de har störst förtroende för när det gäller utbildningsfrågor. Socialdemokraterna får högst siffror med 19 procent.

Intresset för Yrkeshögskolan, som Alliansen införde under nuvarande mandatperiod, är stort i Sverige. Bland dem som deltagit i Studentums undersökning har drygt var fjärde person sökt en YH eller KY-utbildning. Däremot är kunskapen om Yrkeshögskolan fortsatt skrämmande låg. 70 procent uppger att de har dålig eller mycket dålig kunskap om YH, vilket är lika höga siffror som när Yrkeshögskolan startade i augusti 2009.

Än mer förvånande är kunskapen om de nya antagningsreglerna. Av dem som kommer att söka till universitet eller högskola inför hösten säger 30 procent att de inte visste om att det är nya antagningsregler som gäller. 42 procent anser sig inte ha fått tillräckligt med information om de nya reglerna. Här har ingen förbättring skett sedan motsvarande undersökning gjordes för ett år sedan.

Var fjärde student ger den sittande regeringen IG, d.v.s. icke godkänt. Missnöjet visar sig bland annat genom att två av tre tycker att det är orättvist att de som tilläggskompletterar betygen på Komvux konkurrerar om färre antal platser nu än tidigare. Ett annat exempel är att åtta av tio studenter anser att resurserna bör spridas på ett flertal regionala skolor och lärosäten, snarare än en centralisering. 83 procent anser att populära utbildningar som svarar mot arbetsmarknadens behov bör få mer resurser och hela 94 % anser att mer resurser bör satsas på högskole- och yrkeshögskoleutbildning.

- Partierna har mycket att vinna på att deklarera vad de står i utbildningsfrågor inför valet. Studenter är en stor väljargrupp som anser att utbildningsfrågor är viktiga för hur de röstar. Den sittande regeringen har också en utmaning i att förtydliga vad man under sin mandatperiod har gjort inom skolområdet och varför, menar Linda Essén, Site Manager på Studentum.

Den ekonomiska krisen fortsätter att påverka hur svenska ungdomar söker till högskola och YH inför hösten. 12 procent söker en utbildning för att de tror att det kan bli svårt att få ett arbete i höst, vilket är en ökning med fyra procent sedan samma undersökning gjordes för ett år sedan. 8 procent har redan utbildning men får inget jobb och 3,5 procent har nyligen förlorat jobbet och behöver en sysselsättning. Sammantaget kan 23 procent av de planerade ansökningarna härledas till landets rådande arbetslöshet.

Endast 27 procent av dem som tänker söka en utbildning inför hösten låter möjligheten till jobb eller hög lön påverka valet. 56 procent av dem som söker till en eftergymnasial utbildning har istället låtit intresset för ämnena som ingår i utbildningen styra hur man har valt utbildning.


Se pressklipp

Publicerad: 2010-06-09

---------------------------------------------------------------------------------

Stora brister i genomförandet av yrkeshögskolan - utbildningsanordnare och studenter drabbade

Den här hösten startar de första YH-utbildningarna i den nya yrkeshögskolan. Men många är kritiska till genomförandet av yrkeshögskolan. Dålig planering och informationsbrister har resulterat i att utbildningsanordnare drabbats ekonomiskt och att blivande studenter känner sig snuvade på ansökningsmöjligheter. Det visar en undersökning från Studentum med 1400 blivande studenter och 45 KY/YH-anordnare.

– Alliansen har velat genomföra yrkeshögskolan under sin mandatperiod, vilket har gjort processen forcerad och tyvärr bristfällig. Det är naturligtvis oerhört positivt att det satsas på yrkesutbildning, men Myndigheten för yrkeshögskolan har inte fått rätt förutsättningar för att starta upp en helt ny utbildningsform på så kort tid. Vår undersökning visar att yrkeshögskolan därför har fått en tuff start, även om de flesta är mycket positiva till den, säger Lina Eriksson, Informationschef på Studentum, Sveriges största söktjänst för eftergymnasiala studier.

Brister i informationen – en avgörande orsak till kritik
Även om de allra flesta är positiva i grunden till yrkeshögskolan, har genomförandet inte varit smärtfritt. Var tredje utbildningsanordnare menar att brister i genomförandet av yrkeshögskolan har drabbat dem negativt. Nästan var fjärde anordnare, 22 procent, har drabbats ekonomiskt. Fler än var tredje, 38 procent, har inte kunnat marknadsföra sig på det sätt som de har velat pga att de inte fått godkännande om yrkeshögskoleutbildning i tid.

Sex av tio anordnare menar att genomförandet har brustit i planering och inte varit genomtänkt. Nästan lika många menar att rollerna mellan KY-myndigheten och YH-myndigheten har varit oklara. 67 procent menar att informationen kommit alltför sent.

Fyra av fem blivande studenter anser att de har dålig eller mycket dålig kunskap om den nya yrkeshögskolan. Något som bekräftas genom att sju av tio tror felaktigt att YH-utbildningar ger högskolepoäng och ännu fler tror att yrkeshögskolan är en del av högskolesystemet. Nästan hälften av de blivande studenterna anser att de har missat att söka till en YH-utbildning på grund av brister i informationen.

YH-Myndigheten borde få ett tydligare informationsansvar
Idag har Myndigheten för yrkeshögskolan inget tydligt informationsansvar gentemot blivande studenter. Men de flesta utbildningsanordnare, 85 procent, menar att ansvaret för information om utbildningsformen och de olika utbildningarna bör fördelas på både YH-Myndigheten och utbildningsanordnarna. 13 procent menar att det borde vara myndighetens uppgift helt och hållet. Nära sju av tio utbildningsanordnare menar att de kommer att få lägga mer resurser på information och marknadsföring framöver än vad de har gjort tidigare.

De flesta i grunden positiva till yrkeshögskolan Mer än hälften, 58 procent, av de blivande studenterna är positiva till införandet av yrkeshögskolan. Något som kan jämföras med nästan nio av tio, 87 procent, bland anordnarna. Båda grupperna tror att statusen för eftergymnasiala utbildningar kommer att öka. Åtta av tio anordnare tror dessutom på en förbättrad kvalitet.

Läs den fullständiga rapporten från Studentum här.
Se pressklipp

Publicerad: 2009-10-28

---------------------------------------------------------------------------------

Hälften av de sökande ovetande om nya antagningsregler

Nästan hälften, 45 procent, av dem som söker en utbildning inför hösten är helt ovetande om de nya antagningsreglerna för att komma in på universitet och högskola som börjar gälla 2010. Knappt var tredje, 30 procent, vet visserligen om att de nya reglerna kommer men anser att de inte har fått tillräcklig information om dem. Det är huvudresultaten i en undersökning från Studentum, Sveriges största söktjänst för eftergymnasiala studier. Studentum har genomfört en undersökning bland personer som har sökt eller kommer att söka till universitet/högskola eller kvalificerad yrkesutbildning (KY) inför hösten. Resultatet baseras på 2097 intervjuer.

Från och med höstterminen 2010 börjar de nya och mer komplexa antagningsreglerna till universitet och högskola att gälla. Det är något som tre av fyra sökande inte har fått någon, eller endast bristfällig information om. De nya reglerna innebär bland annat att det blir svårare att konkurrenskomplettera i efterhand på Komvux, att ämnesvalen i grundskolan spelar en mer avgörande roll och att 25:4 regeln för dem som är minst 25 år och har minst fyra års arbetslivserfarenhet helt försvinner. De som söker direkt på kompletta gymnasiebetyg kommer att få fler platser att konkurrera om än dem som läser upp sina betyg i efterhand eller på annat sätt kompletterar på Komvux, som därmed hamnar i en annan kvotgrupp med färre antal platser. –

- Vi vet att de nya reglerna kan uppfattas som komplexa, men det är ändå häpnadsväckande att det är så många som inte känner till dem. Detta är information som redan nu kan vara avgörande för någon som vill söka till universitet eller högskola till hösten. Kanske är det sista chansen för många att komma in på drömutbildningen i höst, säger Lina Eriksson, informationschef på Studentum.

Medan nästan hälften, 44 procent, av dem som tänker söka en KY-utbildning inför hösten låter möjligheten till jobb eller hög lön påverka valet, är det bara 27 procent av de blivande högskolestudenterna som tar samma hänsyn. 54 procent av dem som söker till en högskoleutbildning har istället låtit intresset för ämnena som ingår i utbildningen styra valet. Det är tio procent färre än när samma mätning gjordes för ett år sedan.

Läs den fullständiga rapporten från Studentum här
Se pressklipp

Publicerad: 2009-04-14

---------------------------------------------------------------------------------

Lågkonjunkturen bakom var femte ansökan till eftergymnasial utbildning

Drygt var femte, 22 procent, av dem som tänker söka en eftergymnasial utbildning i Sverige inför hösten skulle ha arbetat i höst istället för att studera om det inte hade varit lågkonjunktur. Det är mer än dubbelt så många som i Norge där bara 9 procent av de blivande studenterna säger samma sak. Bland svenska studenter som söker en utbildning har sex procent redan en utbildning men får inte något arbete, medan åtta procent söker eftersom de tror att det kommer att bli svårt att få jobb. Det är huvudresultaten i en undersökning från Studentum, Sveriges största söktjänst för eftergymnasiala studier.

Studentum har genomfört en undersökning bland personer som kommer att söka en eftergymnasial utbildning inför hösten. Resultatet baseras på 3 754 intervjuer i Norden. Av dessa kommer 2097 personer söka en utbildning i Sverige.

Den ekonomiska krisen påverkar hur svenska ungdomar söker till högskola och KY-utbildning inför hösten. Åtta procent söker en utbildning för att de tror att det kan bli svårt att få ett arbete i höst, sex procent har redan utbildning men får inget jobb och två procent har nyligen förlorat jobbet och behöver en sysselsättning. Så många som var femte uppger att de skulle ha arbetat i höst om det inte varit lågkonjunktur.

– Att så många söker en eftergymnasial utbildning på grund av lågkonjunkturen visar att unga som ännu inte fått in en fot på arbetsmarknaden hör till de första grupperna som drabbas. Vi märker tydligt att intresset för att studera har ökat, säger Studentums informationschef Lina Eriksson.

Intresset för kvalificerad yrkesutbildning, KY, är stort i Sverige. Bland dem som deltagit i Studentums undersökning har drygt var fjärde person sökt en KY-utbildning.

Medan nästan hälften, 44 procent, av dem som tänker söka en KY-utbildning inför hösten låter möjligheten till jobb eller hög lön påverka valet, är det bara 27 procent av de blivande högskolestudenterna som tar samma hänsyn. 54 procent av dem som söker till en högskoleutbildning har istället låtit intresset för ämnena som ingår i utbildningen styra valet. Det är tio procent färre än när samma mätning gjordes för ett år sedan.

SVT Gomorron Sverige bjöd in Studentum för att diskutera ovanstående tisdagen den 14 april 2009.


Läs den fullständiga rapporten från Studentum här.

Se pressklipp

Publicerad: 2009-04-14

---------------------------------------------------------------------------------

Högskoleprovet - ett trubbigt instrument?

Varje termin söker 290 000 personer till svenska universitet och högskolor och varje år gör ca 75 000 personer högskoleprovet för att öka sina möjligheter att bli antagna. Men hur stort är studenternas förtroende för högskoleprovet och vad tycker de om kvotering för att minoriteter ska komma in på högskoleutbildningar? För att ta reda på det har Studentum intervjuat 3053 svenska studenter.

Högskoleprovet enda möjligheten till plats på drömutbildning
Av dem som har skrivit eller planerar att skriva högskoleprovet gör fler än hälften det för att komma in på sin drömutbildning. Var femte skriver provet för att komma in på universitet eller högskola överhuvudtaget.

Förtroendet lågt för högskoleprovet
Av dem som skrivit eller kommer att skriva högskoleprovet tror bara 38 procent att det ger en rättvisande bild av deras kunskap. Högskoleprovet ska anpassas till utbildningsområden Tre av fyra studenter tycker att högskoleprovet bör anpassas till den utbildning studenten söker, som till exempel medicin/naturvetenskap, ekonomi, lärare osv.

Åtta av tio vill ha fler intervjuer eller utbildningsspecifika antagningsprov
Drygt åtta av tio anser att fler antagningar borde baseras på personliga intervjuer eller utbildningsspecifika antagningsprov. Jämfört per utbildning är medicin-, vård- och naturvetenskapsstudenterna och de som läser yrkesorienterad utbildning mest positiva till utbildningsspecifika antagningsprov.

Drygt var tredje vill ha kvotering för jämnare könsbalans
Studenterna är mest positiva till att kvinnor kvoteras in på mansdominerade utbildningar. 39 procent av kvinnorna och 30 procent av männen är positiva till det. Nästan lika många – 37 procent av kvinnorna och 31 procent av männen – tycker att män ska kvoteras in på kvinnodominerade utbildningar.

Knappt var tredje student vill kvotera in invandare
Knappt var tredje student, 30 procent, tycker att det är rätt att personer med invandrarbakgrund kvoteras in på utbildningar.

Se pressklipp

Publicerad: 2008-10-28

---------------------------------------------------------------------------------

Så väljer svenska studenter utbildning

Var fjärde ansökan är till en Kvalificerad yrkesutbildning
Intresset för Kvalificerad yrkesutbildning, KY, är stort. Drygt var fjärde person i undersökningen har sökt en KY-utbildning inför hösten. Särskilt stort är intresset bland männen, där 32 procent har sökt en KY-utbildning, jämfört med 24 procent av kvinnorna.

Bara var tredje tar främst hänsyn till lön och jobbmöjligheter när de väljer utbildning
För var tredje sökande är möjligheten till jobb eller hög lön den viktigaste orsaken till utbildningsvalet. Dubbelt så många KY-studenter (48 procent) som högskolestudenter (24 procent) tar hänsyn till arbetsmarknaden och lönen när de väljer utbildning. 64 procent av dem som söker en högskoleutbildning har istället låtit intresset för ämnena som ingår i utbildningen styra valet.

De flesta vill läsa på hemorten
När det gäller val av studieort så vill den största gruppen läsa på sin hemort. För hela 38 procent är det den främsta anledningen till valet av studieort. Nästan lika många, 36 procent, har valt studieort för att de vill läsa en specifik utbildning.

Otillräckligt stöd från syokonsulenten tycker varannan sökande
55 procent av de tillfrågade tycker att de inte fick tillräckligt med stöd från sin syokonsulent inför utbildningsvalet. Något färre, 40 procent, tycker inte att de fick tillräckligt stöd av sina föräldrar. Högst betyg får lärarna - 85 procent är nöjda med deras insats.

Praktik viktigt tycker nio av tio
Nio av tio anser att det är viktigt att få göra praktik som en del av sin utbildning.Tre fjärdedelar av universitets- och högskolestudenterna ser mest fram emot att läsa till ett specifikt yrke, medan var femte mest ser fram emot att läsa spännande ämnen i allmänbildningssyfte. Av dem som sökt till en KYutbildning ser 71 procent mest fram emot att skaffa sig kunskaper som leder till ett yrke. Här är det bara sju procent som vill läsa spännande ämnen i allmänbildningssyfte.

Läkarutbildningen - om studenten själv får välja
Läkarutbildningen är den mest populära utbildningen och Stockholm är den mest populära studieorten.

Den fullständiga rapporten finner du i sin helhet här:  

Se pressklipp

Publicerad: 2008-06-27