Yrkeshögskolans utbildningar är eftergymnasiala. Utgångspunkten är att de ska bygga på arbetsmarknadens behov av en viss yrkeskompetens och genomföras med hög arbetslivsanknytning. Yrkeshögskolan verkar helt enkelt för att möta Sveriges behov av kvalificerad arbetskraft.
Sök bland hundratals YH-utbildningar här
Vem ansvarar för yrkeshögskolan?
Det är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) som ansvarar för yrkeshögskolan i Sverige. MYH analyserar arbetsmarknadens behov av utbildningar och beslutar vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan. Myndigheten beviljar dessutom statsbidrag till utbildningsanordnarna samt kontrollerar och granskar utbildningarnas kvalitet och resultat.
Yrkeshögskoleutbildningarna i korthet:
- Utbildningarna är eftergymnasiala och oftast två år långa.
- Du utbildas för en tydlig yrkesroll.
- Teori varvas med praktik (LIA – lärande i arbete).
- Utbildningarna skräddarsys i nära samarbete med arbetslivet.
- Samtliga berättigar till studiemedel från CSN och de flesta är avgiftsfria.
Vem bedriver YH-utbildningar?
Det finns hundratals olika YH-utbildningar runtom i Sverige inom vitt skilda områden. Dessa bedrivs av olika utbildningsanordnare (skolor), till exempel privata utbildningsföretag, kommuner, landsting, universitet och högskolor.
För att få anordna en yrkeshögskoleutbildning måste man ha tillstånd från Myndigheten för yrkeshögskolan. Exempel på utbildningsområden är ekonomi, bygg, sjukvård, försäljning, IT, turism, media, design, lantbruk, tillverkning och teknik.
Det finns utbildningar både på heltid och deltid. Vissa utbildningar är bundna till en viss ort och vissa sker på distans. Utbudet av utbildningar på deltid och distans är dock mindre än för heltidsutbildningar och platsbundna program.
Här kan du läsa mer om yrkeshögskolan och enkelt hitta utbildningar inom olika kategorier.
Vad skiljer YH-utbildning från högskoleutbildning?
Det finns flera skillnader mellan universitets-/högskoleutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar.
Den stora skillnaden är att alla yrkeshögskoleutbildningar bygger på arbetslivets behov och finns därför bara så länge arbetsgivare behöver anställa en viss yrkesroll. Det berörda arbetslivet är också delaktiga i både planering och genomförande av en utbildning, så du kan vara säker på att alltid få aktuell kunskap.
Utbildningarnas längd och upplägg
I regel är YH-utbildningar något kortare än akademiska utbildningar. Merparten innehåller också praktik eller LIA, som står för lärande i arbete, vilket inte alla akademiska utbildningar gör. LIA är ingen vanlig praktik utan du utbildas i skarpt läge, ute på en arbetsplats.
Inom yrkeshögskolan anges utbildnings längd i yrkeshögskolepoäng (YH-poäng), istället för högskolepoäng (HP) som på universitet och högskolor. Eftersom de är två skilda skolformer ses yrkeshögskolepoäng och högskolepoäng inte som likvärdiga eller jämförbara.
Ansökan och antagning
En annan stor skillnad är att ansökan och antagning inte sker centralt, utan vid varje enskild skola. Det finns också flera och breda vägar in på en utbildning.
Behörighet till yrkeshögskolan
För att vara behörig till yrkeshögskolan krävs en examen från gymnasieskolan eller motsvarande. Till det kommer även särskilda förkunskaper som skiljer sig beroende på vilken utbildning det gäller.
En individ kan också ansöka på så kallad reell kompetens, alltså bevisa att man har kunskaper och färdigheter som motsvarar kraven i en gymnasieexamen trots avsaknad av betyg från gymnasiet.
Skolan kan också göra undantag för den som saknar formell behörighet, alltså gymnasiebetyg eller reell kompetens. Om skolan anser att en individ kan tillgodogöra sig en utbildning samt utföra yrket som utbildningen förbereder för så kan individen vara behörig till utbildningen ändå. Läs mer om behörighet och tillträde på yrkeshogskolan.se.
Praktik under YH-utbildningen – lärande i arbete
En anledning till att utbildningarna inom yrkeshögskolan blivit så populära är praktiken (som egentligen är delkurser vid namn lärande i arbete – LIA).
Det finns inget krav på att det måste ingå LIA i YH-utbildningarna och därför kan antalet LIA-veckor variera från utbildning till utbildning. De allra flesta YH-utbildningarna innehåller dock en fjärdedel eller tredjedel LIA. Som studerande vid en YH-utbildning ordnar du din LIA-plats själv, men skolan kan ofta hjälpa till. Eftersom YH-utbildningarna bedrivs i nära samarbete med arbetslivet har skolan oftast ett stort kontaktnät som du kan nyttja.
Leder en YH-utbildning till jobb?
YH-utbildningarna syftar till att ge sådana teoretiska, praktiska och erfarenhetsbaserade kunskaper som krävs för att du självständigt ska kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet efter examen. Dessutom har YH-utbildningarna hög arbetsmarknadsrelevans. Detta innebär att utbildningarna endast bedrivs så länge det finns behov av dem på arbetsmarknaden. Detta, i kombination med de kontakter du har möjlighet att knyta under LIA-perioderna, gör att möjligheterna till arbete efter en YH-examen är stora!
Källa: Myndigheten för Yrkeshögskolan
