Som lärare har du inte bara ett av samhällets kanske viktigaste jobb, du kan också ha en spännande karriär att se fram emot inom läraryrket. Här går vi igenom hur en karriär som lärare kan se ut.
Är du intresserad av läraryrket? Grattis! Som utbildad lärare kommer du ha stora möjligheter att få jobb. Det råder brist på lärare och förskollärare just nu och många år framåt, ända till 2035, enligt Skolverkets lärarprognos. Det finns alltså fler jobb än utbildade lärare.
Men hur är det med karriären? Hur tar man nästa steg som lärare? Om du jobbat som lärare i minst fyra år kan du bli förstelärare eller lektor. För den senare av de två tjänsterna behöver du även ha en forskarexamen. Du kan bli förstelärare eller lektor oavsett om du jobbar inom förskola, grundskola, gymnasiet, vuxenutbildning eller anpassad skola.
Karriärtjänsterna har idag ett starkt statligt stöd. För 2022 och 2023 beräknades ett statsbidrag riktat mot löner till förstelärare och lektorer uppgå till 1 852 miljoner kronor. Avancemangen från lärare till förstelärare eller lektor ska alltid medföra en viss löneökning. Standardökningen blir högre om du jobbar på en skola där eleverna har särskilt stora utmaningar av socioekonomiska skäl.
Första steget: utbilda dig till lärare
För att få lärarlegitimation i Sverige, och därmed ha fulla befogenheter när det kommer till betygsättning och tillsvidareanställning, behöver du i regel ha en lärarlegitimation utfärdad av Skolverket. För att ansöka om legitimation behöver du ha en lärarexamen. Det finns fyra olika lärarexamina:
Lärarprogrammet är mellan 1,5 och 5,5 år långt om du studerar på heltid. Det finns också ett alternativ som kallas kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). KPU passar dig som inte har gått ett lärarprogram men vill bli lärare och har läst minst 90 högskolepoäng i ett ämne som finns i den svenska läroplanen.
➡️ Här kan du läsa mer om läraryrket och hur du utbildar dig till lärare
Nästa steg: förstelärare
Som förstelärare undervisar du minst hälften av din arbetstid och jobbar därtill med andra uppgifter. Förstelärarens uppdrag kan vara knutet till ett visst ämnesområde, till exempel matematik eller svenska. Beroende på vilken skola du jobbar på kan ditt uppdrag variera. Bland de vanligaste arbetsuppgifterna är handledning och coachning av andra lärare, skapande av mötesplatser för pedagogiska diskussioner och ansvar för ämnesutveckling.
För att bli förstelärare krävs det att du:
- har lärarlegitimation
- har 4 års väl vitsordat arbete med undervisning
- visat särskilt god förmåga att förbättra elevers studieresultat och har ett starkt intresse att utveckla undervisning
- bedöms som särskilt kvalificerad för undervisning och kringliggande uppgifter av huvudmannen.
🚀 Som förstelärare ska du få en löneökning med minst 5 000–10 000 kronor per månad.
Nästa steg: lektor
Den största skillnaden mellan förstelärare och lektor är att det krävs en högre akademisk examen för att avancera till lektor. Som lektor undervisar du minst hälften av din arbetstid, därtill får du andra uppgifter som syftar till att främja ämnesutveckling och pedagogisk utveckling på skolan. Det kan vara exempelvis praktiknära forskning eller ämnesövergripande projekt.
För att bli lektor krävs det att du:
- har lärarlegitimation
- har en forskarexamen (licentiat- eller doktorsexamen)
- har påvisad pedagogisk skicklighet under minst 4 år som lärare.
🚀 Som lektor ska du få en löneökning med minst 10 000–15 000 kronor per månad.
En annan väg: lärare på universitet och högskolor
Om du brinner för ett ämne och vill jobba med högre utbildning kan högskole- eller universitetslärare vara något att sikta på för dig. Vägen dit skiljer sig en del från vägen till att jobba som lärare inom andra, lägre skolformer. Du behöver till exempel inte ha en lärarexamen eller lärarlegitimation, utan här ställs oftast högre krav på akademiska meriter och/eller gedigen yrkeslivserfarenhet inom det ämne du undervisar i.
Som lärare på universitet eller högskola jobbar du oftast både med att undervisa och bedriva forskning inom ett akademiskt ämne. De exakta behörighetskraven kan skilja sig åt mellan olika lärosäten och fakulteter. En universitets- eller högskolelärare kan ha olika titlar, bland annat:
Adjunkt
- Lärare på universitet eller högskola, utan doktorsexamen.
- Undervisar oftast på lägre akademisk nivå.
Lektor
- Lärare på universitet eller högskola, med doktorsexamen.
- Kan undervisa både på lägre akademisk nivå och på forskarnivå.
Professor
- Lärare på universitet eller högskola, med doktorsexamen samt meriter inom forskning och undervisning.
- Högsta lärartiteln vid ett universitet eller högskola, arbetar främst med forskning och undervisning.
Genomsnittslönen för universitets- och högskolelärare är högre än för lärare i förskola, grundskola eller gymnasiet. Däremot saknar jobbutsikterna prognoser och beroende på vilket ämne du vill forska och undervisa inom kan jobbmöjligheterna vara mer begränsade.
Utbildning för dig som redan jobbar som lärare
Om du redan är lärare och söker kompetensutveckling för att avancera är ett tips att spana in vår systersajt utbildning.se – där hittar du vidareutbildningar för yrkesverksamma.
Källor: skolverket.se ("Prognos över behovet av lärare och förskollärare", "Statsbidrag för karriärtjänster 2022/23"), saco.se, arbetsformedlingen.se
