Studera på folkhögskolaFolkhögskolan är en unik skolform där alla skolor i Sverige har sina egna identiteter. Folkhögskolorna präglas av folkbildningens kännetecken: Frihet.
På folkhögskola kan du välja mellan olika typer av kurser: allmän kurs och profilkurs/särskild kurs.
Allmän kurs passar dig som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning och vill läsa upp detta. Allmän kurs innehåller kärnämnen/gymnasiegemensamma ämnen och ofta har du möjlighet att välja en inriktning du är intresserad av.
Profilkurs/särskild kurs passar dig som vill specialisera dig inom ett specifikt område, fördjupa dig i ett ämne du är intresserad av eller förbereda dig för en högre utbildning. Vissa av profilkurserna är också speciellt inriktade mot ett yrke.
Vill du veta mer om hur det är att studera på folkhögskola? Läs intervjun med Kim som ser sin folkhögskoleutbildning som ett viktigt bidrag till sin karriär.
Här nedan hittar du en massa olika kategorier för dig som vill söka en folkhögskoleutbildning. Ännu längre ned på sidan hittar du ännu mer information om folkhögskolan.
» Läs mer om folkhögskola här

En av folkhögskolans viktigaste uppgifter är att ge bra information för fortsatta studier och arbetsliv med stor vikt på individens framsteg och utveckling. På folkhögskolan utgår man från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Till skillnad från många andra skolformer är folkhögskolan inte bunden till traditionella uppdelningar av ämnen och behöver inte följa centralt utformade kursplaner.
På folkhögskolan är de studerandes aktiva deltagande viktigt och samtalet utmärker folkhögskolan. De studerande får stort eget ansvar och lärarna fungerar mer som handledare och planerar studierna tillsammans med kursdeltagarna.Utmärkande för folkhögskolans undervisning är att man ofta arbetar med temastudier och projektarbeten.
Det finns cirka 150 folkhögskolor i Sverige. Drygt 100 av dessa är knutna till olika folkrörelser, ideella organisationer, stiftelser eller föreningar. Drygt 40 folkhögskolor drivs av landsting och regioner. Varje folkhögskola bestämmer självständigt över sitt kursutbud och sin profil och är inte bunden till centralt fastställda läroplaner.
Folkhögskolan vänder sig till vuxna studerande från 18 år och uppåt. Varje skola ser positivt på varierande bakgrund hos sina studenter.
Folkhögskolestudier ger dig olika utbildningsval. På folkhögskolan kan du läsa in grundskole- och gymnasiekompetens för att söka dig till högre studier via allmän kurs. Men du kan också välja någon av alla specialutbildningar, profilkurser, som finns beroende på vad du är intresserad av och vill arbeta med. Vilken kurstyp du väljer beror på målet för dina studier.
Allmän kurs
Allmän kurs är ett bra val för dig som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning och vill läsa upp detta. Det är ett alternativ till komvux för att få grundläggande behörighet och kunna söka sig vidare till högskola eller andra högre studier.
Profilkurs/särskild kurs
Det finns olika typer av profilkurser. Du kan läsa profilkurser som är speciellt inriktade mot ett yrke eller läsa en profilkurs/särskild kurs där du specialisera dig inom något område. Profilkurserna inriktade mot ett yrke kan efter genomförd utbildning leda till ett antal olika yrken, bland annat journalist, behandlingsassistent, teckentolk och fritidsledare,
Profilkurs/särskild kurs inriktade mot ett specialområde passar dig som vill specialisera dig inom ett område, förbereda dig för en högre utbildning eller bara fördjupa dig i någonting som du är riktigt intresserad av. En profilkurs kan vara inriktad på till exempel musik, media, konsthantverk, teater, språk, friskvård, turism.
När du läser på folkhögskola förväntas du aktiv delta i undervisningen och studiegruppen. Ditt aktiva deltagande i gruppen är en del av folkhögskolans kännetecken. Varje skola strävar efter att få deltagare med skiftande bakgrund till sina kurser. På folkhögskolan tror man nämligen på att det i samtalet mellan deltagarna ska skapas nya insikter och man växer tillsammans med andra.
Du förväntas ta till dig och se nya infallsvinklar och får möjlighet att upptäcka dig själv. På folkhögskolan får studierna i traditionella skolämnen gå hand i hand med friare kunskapssökande. Kurserna på folkhögskolan har en konkret koppling till samhället vilket syns i undervisningen.
Kulturen spelar en viktig roll på folkhögskolan. Det finns ett brett utbud av musik-, teater-, och andra estetiska linjer på folkhögskolan. Många väljer därför folkhögskolan som en förberedelse för att arbeta med kultur även i framtiden.
Folkhögskolan ger inte några akademiska högskolepoäng. På vissa av folkhögskolornas kurser studerar man dock på eftergymnasial nivå och då ställs samma förkunskapskrav som för högskolans kurser, det vill säga grundläggande behörighet för högskolestudier.
Några kurser har ibland även samarbete med högskolor och universitet vilket innebär att högskolan/universitetet tillgodoräknar vissa delar av folkhögskolekursen som högskolepoäng.
Varje folkhögskola ansvarar för sin egen antagning och har sina egna ansökningsblanketter som du måste fylla i och skicka in. Oftast finns dessa ansökningsblanketter för nedladdning på respektive folkhögskolas hemsida. De flesta kurser och utbildningar startar på hösten eller våren, men de kan även starta löpande under terminen.
Sista ansökningsdag skiftar också från skola till skola. Information brukar finnas under utbildningsinformationen här på Studentum, annars finner du den på folkhögskolans egen hemsida. Om du inte hittar någon information om ansökningsdatum så är det bäst att du kontaktar den folkhögskola där utbildningen ges.
Även om sista ansökningsdag varit så kan det vara lönt att kontakta skolan i alla fall. Många har löpande antagning.
På allmänna kurser ställs inga formella krav. Där startar de studerande på olika nivåer beroende på förkunskaper och tidigare erfarenheter. Därför är det viktigt att alltid skicka in dina betyg så att skolan vet vilken erfarenhet du har och vad du kan tänkas behöva komplettera. På kurser inom konst och musik kan särskilda antagningsprov förekomma. Vanligt är att folkhögskolan vill att du skicka in ditt senaste skolbetyg, arbetsintyg, personbevis och oftast, viktigast av alla, ett personligt brev där du berättar om dig själv och varför du vill gå på kursen. Andra folkhögskolor kallar till en intervju.
Nästan alla folkhögskolor har internat vilket innebär att kursdeltagarna kan bo på skolan. Internatet är en viktig del i folkhögskolans studiemiljö där du skapar gemenskap till andra studerande även på fritiden. Internatet på en folkhögskola ger dig en jättebra chans att bo på ett ställe som du kanske aldrig skulle bo på annars.
Själva undervisningen på folkhögskolan är avgiftsfri. Däremot får de studerande betala för kursavgift, studiematerial, lunch, resor med mera. Om man väljer att bo på internat betalar man också för övrig kost och logi. Kostnaderna varierar mellan skolorna på rumsstandard och antaö måltider men ett riktvärde brukar vara cirka 4 000 kronor i månaden.
Från och med höstterminen det år du fyller 20 år kan du söka studiemedel för att studera på folkhögskola. För de eftergymnasiala yrkesinriktade utbildningarna finns ingen nedre åldersgräns för ansökan om studiemedel.
Svenska folkhögskolor kan ta emot studerande från andra länder. Dock måste man uppfylla de antagningskrav som finns för kursen och de krav som Migrationsverket ställer på dig för att få studera i Sverige.
Den mesta av utbildningen sker på svenska och därför måste du kunna en del svenska för att ha möjlighet att följa kursen. Kontakta den folkhögskola som du är intresserad av för mer information.
Om du har frågor angående studier är du välkommen att kontakta oss på info@studentum.se.
Christina Tollbom
Utbildning:
Fastighets-
förvaltare vid
Fastighetsakademin
– Det var en spännande och intressant utbildning och jag blev erbjuden flera jobb efter examen.