Läs på högskola eller universitet!

Att börja studera på en högskola eller ett universitet är ett stort steg i många människors liv. Skillnaden från att läsa på gymnasiet är ganska stor, det är mer ”frihet under ansvar” då det innebär en hel del självstudier. Att plugga vidare ger dig möjligheten att skaffa dig nya kunskaper och erfarenheter, kanske flytta hemifrån till en ny stad och träffa nya människor. Din tid som studerande kommer förmodligen vara några av ditt livs roligaste år! Och högskole- eller universitetsutbildningen du får ökar chanserna betydligt till ett mer kvalificerat arbete.

På högskolor och universitet kan du välja mellan att läsa fristående kurser, hela utbildningsprogram eller så kan du själv utforma din egen utbildning. Du kan läsa på heltid, halvfart, kvartsfart eller på distans. Möjligheterna är många!

Nedan hittar du en lista på alla Sveriges högskolor och universitet. Därefter följer allt du behöver veta om högskole- och universitetsstudier. Lycka till!

» Läs mer om högskole- och universitetsstudier

» Här kan du läsa om de nya antagningsreglerna till högskola och universitet 2010

Att läsa på högskola eller universitet

I Sverige finns det idag 14 statliga universitet och 21 statliga högskolor. Därtill tillkommer enskilda utbildningsanordnare som har rätt att ge grundläggande högskoleutbildning och lärosäten med enskild huvudman som har rätt att ge forskarutbildning. Sammanlagt finns det idag 52 stycken universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare med rätt att utfärda examen.

Högskolornas och universitetens verksamhet utgår från deras tre uppgifter:

• att bedriva utbildning
• att bedriva forskning
• att samverka med det omgivande samhället

Den första januari 2007 infördes en ny utbildnings- och examenstruktur, för att öka jämförbarheten av högre utbildning mellan olika länder i Europa (enligt den så kallade Bolognaprocessen). Nu är högskole- och universitetsutbildning uppdelad på tre stycken utbildningsnivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Varje utbildningsnivå förutsätter och bygger på att man har genomfört och tagit examen från en tidigare nivå eller nivåer. Alltså måste du ha läst en utbildning på grundnivå för att kunna läsa utbildning på avancerad nivå, exempelvis ett mastersprogram.

Skillnaden mellan universitet och högskola

Traditionellt sett har skillnaden mellan universitet och högskolor varit att endast universitet haft rätt att utfärda examina på forskarnivå. Men i början av 2000-talet utvidgade regeringen rätten att utfärda examen på forskarnivå även till vissa högskolor, genom att tilldela dessa så kallat vetenskapsområde.

Från och med årsskiftet 2010 är vetenskapsområdena avskaffade och de högskolor som idag saknar rätten att utfärda doktorsexamen kan ansöka till Högskoleverket om att få utfärda examen på forskarnivå inom ett visst område. Området avgränsas och definieras av högskolan själv.

Vilka högskolor som ska få finnas beslutas av Riksdagen som även beslutar huruvida en högskola får rätt att benämna sig universitet. Regeringen tar också beslutet, efter prövning av Högskoleverket, om en enskild utbildningsanordnare får tillstånd att utfärda en viss examen.

Program och kurser

All högskoleutbildning är uppbyggd på kurser. Kurserna behandlar oftast ett enda ämne och kan vara olika långa, men det vanligaste är att det är mellan 5-20 veckor. Flera kurser kan sammanfogas till ett helt utbildningsprogram, exempelvis Ekonomprogrammet. Utbildningsprogrammet har förbestämda kursplaner och leder oftast till en examen i huvudämnet. Om du vill kan du utforma din egen skräddarsydda utbildning, genom att själv välja ut kurser. På det sättet kan du läsa dig till en generell examen, utan att läsa på program. Vissa yrken kräver dock ett särskilt program för att få en examen, som exempelvis jurist, läkare, psykolog med flera. Dessa kallas för yrkesexamen.

Hur långa är utbildningarna?

Högskoleutbildningens längd anges enligt ett poängsystem där ett heltidsstudieår på 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng (hp) och en termin 30 högskolepoäng. Hur många högskolepoäng varje kurs motsvarar bestäms utifrån den arbetsinsats som normalt krävs för att uppnå kursens respektive kurs. Ett kandidatprogram är numera 180hp, alltså tre års studier.

Helfart, halvfart, kvartsfart

De flesta utbildningar på högskolan kräver att du läser på heltid. Heltidsstudier motsvarar cirka 40 timmar i veckan, alltså en vanlig arbetsvecka. Mycket av studierna bedrivs dock, i regel, som självstudier, varför studietiden kan beskrivas som ”frihet under ansvar”. Många kurser kan du läsa på deltid, till exempel på halvfart eller kvartsfart. Då får du färre högskolepoäng per vecka. I gengäld förväntas du också studera färre timmar varje vecka.

Föreläsningar och möten på deltidskurser ligger ofta på helger och kvällar, så att du kan kombinera studierna med att jobba.

Vad krävs för att få läsa på högskola eller universitet?

Samtliga utbildningar på universitet och högskolor kräver förkunskaper, de kallas behörighetskrav. All högre utbildning kräver grundläggande behörighet. Utöver grundläggande behörighet kräver många utbildningar ytterligare förkunskaper, så kallad särskild behörighet.

Grundläggande behörighet

För att läsa på universitet och högskola krävs det att du har grundläggande behörighet. Du har grundläggande behörighet om du har:

• gått gymnasiet och blivit godkänt på 90 procent av de kurser som krävs för ett fullständigt program.
• läst gymnasial vuxenutbildning (till exempel komvux) och blivit godkänd på minst 90 procent av de kurser som krävs för ett fullständigt program.
• läst en utbildning på en folkhögskola som ger grundläggande behörighet.
• en utländsk motsvarighet till gymnasieutbildning.

Om du inte har grundläggande behörighet så måste du först komplettera genom att läsa på kommunal vuxenutbildning, komvux, eller på folkhögskolan. Vänd dig till din kommun för att ta reda på vart du kan komplettera dina betyg. Om du inte vet vilket betygssnitt du har så hjälper vi dig – räkna ut ditt snittbetyg här.

Särskild behörighet

Många universitets- och högskoleutbildningen kräver mer än grundläggande behörighet. Det kan vara en gymnasiekurs som exempelvis Matematik C eller Naturkunskap B, men ibland krävs även arbetslivserfarenhet. Som vi tidigare nämnt så kräver alla utbildningar på avancerad nivå att du redan har läst en grundläggande utbildning på universitet eller högskola.

Meritvärdering och urval

När du vet att du är behörig till en utbildning är det fritt fram att söka, men det är ändå inte säkert att du kommer in. På många utbildningar räcker inte antalet platser till alla sökande. Då måste ett urval göras. Dina meriter kommer då att värderas. Det betyder att ett värde räknas ut med ditt gymnasie-, komvux-, folkhögskole- eller högskolebetyg eller högskoleprovsresultat som grund. Med meritvärdet konkurrerar du sedan om utbildningsplatserna i urvalet. Urvalet sker i två steg, urval 1 och urval 2. Du kan läsa mer om urvalen på www.studera.nu men här nedan ser du hur urval 1 fungerar.

Av antalet platser på en utbildning ska:

• minst en tredjedel av platserna gå till sökande med betyg. I betygsgruppen ingår också sökande med studieomdöme från folkhögskola.
• minst en tredjedel av platserna gå till en sökande som gjort högskoleprovet.
• högst en tredjedel gå till sökande som prövas utifrån regler som den enskilda högskolan beslutat om.

Utifrån ovanstående riktlinjer beslutar sedan varje högskola hur platserna ska fördelas på de utbildningar högskolan erbjuder.

Ansökan till universitet och högskola

Till de flesta utbildningsprogram sköter Verket för högskoleservice (VHS) antagningen. Till alla fristående kurser sköter högskolorna själva antagningen. På www.studera.nu framgår det vilka program som VHS sköter antagningen till och där kan du också ansöka till utbildningarna direkt på hemsidan. Sista anmälningsdatum för de utbildningar som man ansöker via VHS är 15 april respektive 15 oktober varje år. Det är poststämpelns datum som gäller.

Sen ansökan till restplatser

När den sista anmälningsdagen har passerat kan du göra en sen anmälan till program, kurser och kurser inom program som inte blir fyllda. Om det finns eller uppstår lediga platser på utbildningen kommer behöriga sökande som gjort en sen anmälan att antas. På www.studieplatser.nu har högskolorna och universiteten möjlighet att annonsera om sina lediga studieplatser. En sen anmälan behandlas endast i mån av tid. Sökande som är behöriga rangordnas efter det datum som den sena anmälan kommer in.

Studiemedel

Att studera på universitet och högskolor är gratis. Studiemedel kan du få högst i 240 veckor för studier på universitet och högskoleutbildning när du studerar på heltid. Studiemedel består av en bidragsdel och en lånedel. Lånedelen måste du betala tillbaka när du studerat färdigt. Bidragsdelen behöver du dock inte betala tillbaka. Hur mycket studiemedel du får beror på om du studerar på heltid eller deltid och hur många veckor du studerar.

Boende

Att börja studera innebär ibland att du blir tvungen att söka ny bostad. Studentum hjälper dig även att hitta din nya bostad! Du kan även kontakta högskolorna direkt för att få mer information om boende på just den orten där du väljer att studera.

Om du har frågor angående studier är du välkommen att kontakta oss på info@studentum.se.