På högskolor och universitet kan du studera fristående kurser eller hela utbildningsprogram. Du kan också utforma din egen utbildning. Du kan läsa på heltid, halvfart eller kvartsfart, i klassrum eller på distans. Möjligheterna är många! En akademisk examen öppnar upp för många karriärmöjligheter.
Här hittar du tusentals universitets-/högskoleutbildningar
Skillnaden på universitet och högskolor
Universitet i Sverige erbjuder akademiska studier på tre olika utbildningsnivåer:
- Grundnivå (leder till en kandidatexamen)
- Avancerad nivå (leder till en master-/magisterexamen)
- Forskarnivå (leder till en doktorsexamen)
För att få studera på avancerad nivå krävs att du har läst en utbildning på grundnivå och för att få studera på forskarnivå krävs även att du har läst en utbildning på avancerad nivå.
Högskolor erbjuder i regel två utbildningsnivåer: grundnivå och avancerad nivå. Skillnaden mellan universitet och högskolor är att det bara är universitet som erbjuder utbildning på forskarnivå. Det finns sätt för högskolor att kringgå regeln om vem som får utfärda examen på forskarnivå. Om skolan har väldigt goda förutsättningar inom ett visst område kan de ansöka om att få erbjuda sina studenter studier på forskarnivå. Det är stora beslut som tas. Riksdagen beslutar vilka högskolor som ska finnas och regeringen beslutar om en högskola ska få rätt att kalla sig universitet istället.
Tänk på att detta oftast inte betyder så mycket för dig som individ eller för arbetsgivare. Efter en utbildning på avancerad nivå är du fri att söka doktorstjänster var som helst. Du har alltså inte förtur om du redan har en examen från samma universitetet där där söker en doktorandtjänst.
Program och kurser på universitet och högskolor
Alla utbildningar på universitet och högskolor är uppbyggda på kurser. En kurs är oftast mellan 5–20 veckor lång och djupdyker i ett enda ämne. Om du läser ett program på ett universitet eller högskola läser du flera kurser som har plockats ihop till det programmet. En student på sjuksköterskeprogrammet läser till exempel kursen Omvårdnad som profession och ämne i fem veckor och sedan Anatomi och fysiologi i tio veckor, och så fortsätter det under de tre år som det tar att bli sjuksköterska. Varje kurs avslutas med ett prov (eller tentamen som det kallas på universitet och högskolor) för att se till att du har lärt dig det du förväntas lära dig.
Ett program har förutbestämda kurser och ger dig en examen i ditt huvudämne. Det finns möjligheter att skräddarsy sin egen akademiska utbildning genom att läsa enskilda kurser som du väljer själv. Du får då en generell examen utan att ha läst på ett specifikt program.
Hur långa är universitets- och högskoleutbildningar?
Längden på universitets- och högskoleutbildningar anges i högskolepoäng (hp). Om du pluggar på heltid under ett år (40 veckor) får du 60 högskolepoäng. En termins studier är alltså 30 högskolepoäng. En kandidatexamen får du efter tre års heltidsstudier, vilket ger dig 180 högskolepoäng.
Läs på helfart, halvfart eller kvarsfart
De flesta utbildningar på universitet och högskolor kräver att du läser på heltid, eller helfart som det också kallas. Heltidsstudier motsvarar cirka 40 timmar i veckan, det vill säga en vanlig arbetsvecka. En stor del av dina studier är så kallade självstudier, alltså att du pluggar själv utanför skolan. Det är vanligt att utbildningar på universitet och högskolor består av två till tre föreläsningar i veckan. Resten av tiden förväntas du plugga på egen hand. Inför varje kurs får du en litteraturlista, det är ofta den man läser från under den föreläsningsfria tiden.
Många av kurserna som erbjuds på universitet och högskolor går att läsa på deltid (kallas för halvfart/kvartsfart). Det innebär att du får färre högskolepoäng per termin än du skulle fått om du studerar på heltid. Självklart förväntas du läsa mindre på egen hand också. Detta upplägg är populärt bland de som vill jobba och plugga på samma gång.
Vad krävs för att komma in på en högskola eller ett universitet?
För att komma in på ett universitet eller en högskola krävs att du har vissa förkunskaper. Detta kallas för behörighetskrav. Alla universitets- och högskoleutbildningar kräver något som kallas för grundläggande behörighet. Utöver det krävs det många gånger ytterligare förkunskaper, de kallas för särskild behörighet.
Vad är grundläggande behörighet?
För att läsa på ett universitet eller en högskola behöver du ha grundläggande behörighet. Det innebär att du har:
- gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program eller
- gymnasieexaxmen från ett yrkesprogram med godkänt (lägst E) i svenska 2 och 3 alternativt svenska som andraspråk 2 och 3 och i engelska 6.
Om du inte har grundläggande behörighet kan du komplettera dina betyg på komvux eller folkhögskola. Ta kontakt med den kommun du bor i för att få reda på var och hur du kan komplettera dina gymnasiebetyg. Om du inte vet vilket betygssnitt du har så hittar du hjälp här: räkna ut ditt snittbetyg.
Vad är särskild behörighet?
Många universitets- och högskoleutbildningar kräver mer än grundläggande behörighet för att du ska kunna bli antagen, det kallas för särskild behörighet och kan vara allt från en specifik gymnasiekurs som till exempel naturkunskap 2 till arbetslivserfarenhet inom ett relevant område. För att läsa en utbildning på en avancerad nivå krävs att du har en kandidatexamen inom ett relevant ämne. Här kan du läsa mer om antagningsregler.
💡 Behörighetskarta för särskild behörighet
Rörigt att hålla koll på vad som gäller? I behörighetskartan får du en översikt som innehåller:
- Särskild behörighet för 47 olika högskoleutbildningar.
- Exakt vilka kurser som krävs för särskild behörighet till varje högskoleprogram.
- Längd och nivå för varje utbildning.
Så fördelas platserna på utbildningarna
Det är fritt fram för dig att söka till de utbildningar du är behörig till, men du är tyvärr inte garanterad en plats för det. Många utbildningar har inte plats för alla som söker till dem. Därför görs ett urval då dina meriter värderas. Det betyder att ett värde räknas ut baserat på ditt gymnasie-, komvux-, folkhögskole-, högskolebetyg eller högskoleprovsresultat. Med detta meritvärde konkurrerar du sedan om utbildningsplatserna i urvalet.
Skolan har skyldighet att ge ett visst antal platser till de som söker med sina gymnasiebetyg, de som söker med sitt högskoleprovsresultat och i vissa fall de som söker på antagningsprov eller liknande som den aktuella utbildningen erbjuder. Av antalet platser på en utbildning måste:
- Minst en tredjedel ska gå till sökande som söker med sina betyg (gymnasie- eller komvuxbetyg). I betygsgruppen ingår också sökande med studieomdömen från folkhögskola.
- Minst en tredjedel av platserna ska gå till sökande som söker med sina högskoleprovsresultat.
- Högst en tredjedel av platserna får tillsättas genom alternativt urval. Den här andelen kan utökas efter beslut om tillstånd från Universitets- och högskolerådet. Universitetet eller högskolan beslutar själv vilka urvalsgrunder som de vill använda för alternativt urval. Läs mer om alternativt urval här.
Universitetet och högskolan bestämmer utifrån ovanstående riktlinjer hur de vill fördela platserna på sina utbildningar.
Att ansöka till universitet och högskola
Du ansöker via sajten antagning.se. Det är Universitets- och högskolerådet (UHR) som sköter antagningen till universitet och högskolor. Sista ansökningsdatumet för studiestart på höstterminen ligger runt 15 april och för vårterminen runt 15 oktober varje år.
Kan jag göra en sen anmälan?
Du som missar sista ansökningsdatumet kan fortfarande göra en sen anmälan till de program eller kurser som inte får tillräckligt många sökande, alltså inte blir fyllda. Om det finns eller blir lediga platser kommer de sökande som har den behörighet som krävs för utbildningen bli antagna. Men det finns inga garantier. Din ansökan rangordnas efter det datum den kom in.
Studiemedel från CSN
Att läsa en utbildning på ett universitet eller en högskola i Sverige är gratis och berättigar dig till studiemedel från CSN (Centrala studiestödsnämnden).
Studiemedlet består av ett bidrag och ett lån. Det är självklart frivilligt att låna pengar av CSN. Bidragsdelen behöver du inte betala tillbaka. Hur mycket studiemedel du får beror på om du studerar på heltid eller deltid och hur många veckor du studerar. På CSN:s hemsida kan du snabbt och enkelt få en överblick av hur det skulle bli för dig.
Hitta en studentbostad
Att börja plugga på ett universitet eller en högskola betyder ofta att du behöver flytta och är i behov av en by bostad. Många skolor har bostadsgaranti vilket innebär att du är garanterad en studentbostad inom ett visst antal månader efter utbildningsstart. Det är ofta svårare att få studentbostad på större orter, medan vissa mindre orter kan erbjuda bostadsgaranti.
Kontakta gärna den skola du är intresserad av att läsa på för att få mer information om vad de kan hjälpa dig med. Du kan också läsa studentum.se:s bästa tips för du hittar en studentbostad.
