Jag har alltid drömt om att lära mig italienska, så när jag tog studenten började jag leta runt lite på internet och hittade en språkresa i Milano. Det kändes perfekt!
Jag kontaktade språkreseanordnaren och innan jag visste ordet av satt jag på planet till Milano. Väl framme tog jag en taxi till mitt boende (skulle hyra ett rum). Jag möttes av en gullig italiensk dam. Problemet var att hon kunde knappt prata engelska och det enda jag kunde säga på italienska var "ciao".
Nästa dag började skolan och jag som är uppvuxen på en liten ö med inga trafikljus hade lite problem att hitta till skolan. Men till sist kom jag fram och möttes av en klass där ett fåtal personer pratade engelska. Vad jag inte visste var att undervisning skedde på italienska - även om ingen av oss kunde prata ett ord italienska.
Den första veckan var riktigt jobbig, trots att jag bara hade föreläsningar i 4 timmar per dag hade jag en otrolig huvdvärk varje kväll för att jag ansträngde mig så mycket. Men det gick bättre för varje dag som gick, och det tog inte länge tills jag kunde börja kommunicera med Elisabettta, min hyresvärd.
Mina klasskamrater var från hela världen, det svåra var att komma i kontakt med italienarna. Så på fritiden pratade jag mest engelska. 
Milano är en otrolig stad, världen näst största gotiska katedral "Duomo" ligger i centrala Milano. Jag vet inte hur många gånger jag har besökt katedralen bara för att den är så vacker.
Efter tre otroliga månader kunde jag prata italienska rätt så bra. Skolan "Lingadue" var enligt mig högklassig och absolut värd alla pengar!
Jag är verkligen glad att jag åkte, jag lärde mig inte bara italienska utan träffade en vän för livet och fick äta en massa härlig italiensk mat.
