Nu har vi varit bosatta i vackra och pittoreska Hoi An i några veckor och jag fortsätter att älska livet och människorna här. Vi går fortfarande omkring på gatorna och är alldeles fascinerade av den färgglada stadsbilden med den charmiga arkitekturen och de mysiga caféerna, butikerna och marknaderna. Man kan omöjligt tröttna och varje dag hittar vi nya mysiga platser att besöka. Det kryllar av restauranger och Bahn xéo (en slags friterad pannkaka med grönsaker och skaldjur som doppas i jordnötssås) har blivit en favorit och smakar allra bäst då den beställs från ett av de charmiga gatuköken. På kvällarna sammanstrålar ofta flera studenter på Cargo club för att stilla sötsuget med någon av alla deras goda bakelser. Att ta en iskaffe eller fruitshake på ett av alla caféer längs floden är inte heller helt fel.

Kursen i Utvecklingsstudier är jätteintressant och det är verkligen speciellt att vara på plats i ett land som är under sådan utveckling medan man studerar ämnet. Efter morgonens föreläsning på det lokala universitet cyklar vi ner till vårt egna idylliska Study centre vid stranden och äter den vietnamesiska lunchbuffén som består av mycket nudlar, ris, grönsaker, vårrullar och spännande frukter. Efter det har vi ibland seminarier eller så lägger vi oss i en solstol eller hängmatta och läser kurslitteraturen.
Vi har också satt igång med vårt grupparbete och ikväll tog Yummi på vårt hotell med oss till hennes hemby strax utanför Hoi An för att intervjua hennes grannfamilj. Det var en av de mest spännande upplevelserna hittills. Hela stora familjen som bodde under ett och samma lilla tak samlades runt oss då vi intervjuade pappan i familjen. Vi fick höra många fina, men också sorgliga, historier kring deras liv. Pappan berättade bland annat historier om hur familjen påverkats av Vietnamkriget. Hans syster som befann sig i rummet under intervjun hade förlorat hörseln under kriget på grund av en bomb, men det finns ju självklart dem som drabbats ännu hårdare… Än idag föds barn med funktionshinder på grund av agent orange som användes under kriget.

Efter intervjun blev vi bjudna på chicken and rice av Yummis föräldrar och satt i en ring på golvet och samtalade och åt. Det är verkligen speciellt att få besöka lokalbefolkningens hem. Förra veckan gjorde hela klassen en fältstudieresa och besökte flera byar och hem runt omkring på landsbygden i Hoi An. En av höjdpunkterna var då vi besökte ett daghem för små barn i en fiskeby.
Utöver studierna så har vi också hittat på många andra aktiviteter. Vi har bland annat arrangerat en auktion bland oss studenter från Kulturstudier där vi fick buda på mjölkchoklad, knäckebröd och andra godsaker för att på så vis bidra med pengar till engelskaundervisning för barn i Hoi An. I helgen är det halloween-fest på Study centre. Det blir spännande att se vilka utklädnader man möts av, speciellt med tanke på att vi bor i en stad som kryllar av skräddare. =)

|
Kommentarer:
Hej! Gud vad intressant det låter. Om du har lust får du jättegärna skriva lite mer om vad du har sökt in till, om det är ett helt program du läser eller bara några kurser, har du pluggat i Sverige innan du åkte till Vietnam osv..
Vänliga hälsningar
Hej Tess! Så kul att du blev intresserad, det var verkligen en alldeles underbar och spännande termin i Vietnam! Jag läste den fristående kursen (30 hp) i Utvecklingsstudier genom Högskolan i Oslo och sökte till denna genom en norsk organisation som heter Kulturstudier (www.kulturstudier.se). De har flera intressanta kurser som är förlagda i Vietnam, Indien, Ghana, Nicaragua och Argentina. Jag har tidigare studerat i Sverige och inkluderade denna kurs i min treåriga utbildning. Kan varmt rekommendera dig att kolla in Kulturstudiers hemsida och hör av dig om du har några fler funderingar. :)
|
Namn: Kristian Sörensson, 31
Yrke: Miljökonsult
Har studerat:
Markekologisk Design (YH) vid
VBU Västerberg-
slagens Utbildnings-
centrum i Ludvika
– Det bästa med utbildningen är att den spänner över ett så stort område! Man får en förståelse för hela kedjan och kan kan ta vilken roll som helst efteråt. Frågor man jobbar med är ”kan vi bygga bostäder på den här jorden?”, ”hur farligt är det här för människor?” eller ”hur rör sig den här föroreningen i vattnet?”.