Utbildningar till läkare, YH-utbildning

Mer om Utbildningar till läkare

Läkarutbildningen är en av de mest populära utbildningarna som finns och kampen att komma in på läkarprogrammet är stenhårt. Läkarprogrammet innebär 5,5 års studier, praktik och allmäntjänstgöring. Därefter kan du välja bland 56 olika specialiteter som exempelvis allmänmedicin, kirurgi och gynekologi. Kampen om utbildningsplatserna är som sagt hård och många ser också läkarutbildningen som en bra grund för en yrkeskarriär inom läkemedelsindustrin.

Hur kommer man in på läkarprogrammet?

För att bli behörig att söka till läkarprogrammet i Sverige krävs det grundläggande behörighet för högskolestudier plus matematik D, fysik B, kemi B och biologi B. Konkurrensen är väldigt hård och man måste ofta ha högsta möjliga antagningspoäng i genomsnittligt betyg eller ha skrivit 2.0 på högskoleprovet. Några av de medicinska fakulteterna har även alternativ antagning med personliga intervjuer i kombination till resultat på högskoleprovet.

Läkarutbildningen i Sverige

Läkarutbildningens grundutbildning omfattar 330 högskolepoäng, vilket motsvarar 5,5 års studier på heltid. Läkarutbildningen i Sverige ges idag vid sex universitet och varje år tas cirka 1 300 läkarstudenter in på läkarutbildningen. Under grundutbildningen behandlas grundläggande anatomi, cellernas struktur, hur organsystemet fungerar, sjukdomslära och hur man handskas med akutsjukdomar med mera. De fem första terminerna läser du medicinsk grundvetenskap. De sista sex sker ute på ett undervisningssjukhus med handledd tjänstgöring och i primärvården.

Allmäntjänstgöring (AT)

För att få en läkarlicens behöver du efter den grundläggande läkarexamen genomföra en så kallad allmäntjänstgöring – AT. Allmäntjänstgöringen är normalt 18-21 månader lång och du får lön under tiden.  Syftet med allmäntjänstgöringen är att komplettera grundutbildningen med sådana praktiska erfarenheter som krävs för alla läkare oavsett framtida yrkesinriktning. Allmäntjänstgöringen avslutas med ett prov som ligger till grund för läkarlegitimationen av Socialstyrelsen.

Specialtjänstgöring (ST)

Efter några år som praktiserande läkare väljer många att vidareutbilda sig till specialistläkare. Att bli specialistläkare tar ytterligare minst fem år och det finns 56 olika inriktningar att välja bland. För varje medicinsk specialitet har Socialstyrelsen fastställt målbeskrivningar som definierar vilka kunskaper och färdigheter du behöver för att få din specialistkompetens. De största inriktningarna är allmänmedicin, psykiatri, kirurgi, anestesi och intensivvård, barn- och ungdomsmedicin, gynekologi samt ortopedi. Under specialisttjänstgöringen får du lön som läkare.

Läsa till läkare utomlands

Då platserna på läkarlinjen är begränsade och antalet sökande många fler så finns även möjligheten att läsa till läkare utomlands. Den som tar sin läkarexamen i ett annat EU/EES-land med krav på praktiskt tjänstgöring efter examen måste inte göra sin AT i Sverige för att få svensk legitimation. Men det kan vara en fördel om man inte behärskar språket i utbildningslandet. I vissa EU-länder innebär läkarexamen automatiskt att du blir legitimerad. Då kan du utan kompletteringar få svensk läkarlegitimation efter ansökan hos Socialstyrelsen. Många väljer at läsa en eller ett par terminer utomlands, medan andra väljer att läsa hela läkarutbildningen utomlands.

Utanför EU och EES

Om du väljer att ta din läkarexamen i ett land utanför EU/EES krävs vissa kompletteringar för att du ska kunna ansöka om svensk läkarlegitimation.

Den svenska läkarutbildningen utomlands

Inom EU och EES gäller svensk legitimation först efter att behörig myndighet gett sitt tillstånd och det är Socialstyrelsen som utfärdar de intyg du behöver. I övriga världen har varje land sina egna regler för hur de förhåller sig till utländska läkarlegitimationer. Detta kräver oftast en viss mån av komplettering.

Framtiden för läkare

Idag så råder det en internationell brist på läkare och om fem år beräknas läget vara detsamma. Det gäller framförallt specialiteterna inom allmänmedicin, geriatrik, psykiatri och företagshälsovård. När 40-talisterna går i pension kommer behovet av läkare att öka kraftigt och bristen på specialiteter förvärras.