Som läkare har du det medicinska ansvaret för patienten på sjukhus och vårdcentraler. Efter 5,5 års studier, praktik och allmäntjänstgöring kan du välja en bland 56 olika specialiteter där allmänmedicin, kirurgi och gynekologi är ett axplock av dina möjligheter. Kampen om utbildningsplatserna är hård och många ser också läkarutbildningen som en bra grund för en yrkeskarriär inom läkemedelsindustrin.
Mer om läkare
De flesta läkare i Sverige arbetar inom landstinget och kommuner vid sjukhus och vårdcentraler. Några väljer att öppna egen praktik - medan andra går vidare inom forskning och undervisning. Yrket läkare är skyddat av en licens som ges ut av socialstyrelsen. Det råder ofta en internationell brist på läkare och många svenska läkare ser Norden som sitt arbetsfält.
Hur kommer man in på läkarprogrammet?
För att bli behörig att söka till läkarprogrammet i Sverige krävs grundläggande behörighet plus matematik D, fysik B, kemi B och biologi B. Konkurrensen är hård. Flera år i rad har den lägsta antagningspoängen snittat på
20,0 i genomsnittligt betyg eller
2.0 på högskoleprovet.
Till läkarprogrammet sker antagningen centralt via Verket för högskoleservice (VHS). Några medicinska fakulteter intervjuar de sökande för att känna av lämpligheten.
Läkarutbildningen
Läkarprogrammets grundutbildning omfattar 330 högskolepoäng vilket motsvarar 5 1/2 års studier på heltid. Under dessa 5 ½ åren behandlas grundläggande anatomi, cellernas struktur, hur organsystemet fungerar, sjukdomslära och hur man handskas med akutsjukdomar med mera. De fem första terminerna läser du medicinsk grundvetenskap. De sista sex sker ute på ett undervisningssjukhus med handledd tjänstgöring och i primärvården.
Allmäntjänstgöring (AT)
För att få en läkarlicens behöver du efter den grundläggande läkarexamen genomföra en så kallad allmäntjänstgöring - AT. Allmäntjänstgöringen tar normalt 18-21 månader och du får lön under tiden. At:n avslutas med ett prov som ligger till grund för läkarlegitimationen.
Specialisttjänstgöring (ST)
Efter några år som praktiserande läkare väljer många att vidareutbilda sig till specialistläkare. Detta tar ytterligare minst fem år och det finns 56 olika inriktningar att välja mellan. Sedan 2005 gäller en ny struktur för de medicinska specialiteterna vilka består av 31 basspecialiteter, 23 grenspecialiteter och två tilläggsspecialiteter.
För varje medicinsk specialitet har Socialstyrelsen fastställt målbeskrivningar som definierar vilka kunskaper och färdigheter du behöver för att få din specialistkompetens. De största inriktningarna är allmänmedicin, psykiatri, kirurgi, anestesi, gynekologi samt ortopedi. Under tjänstgöringen får du lön som läkare.
Läsa till läkare utomlands
Inom EU, Norge och Island
Det går att utbilda sig till läkare utanför Sverige. Tar du en läkarexamen från ett annat EU/EES land måste du göra din AT tjänst i Sverige för att få svensk legitimation. I vissa EU-länder innebär läkarexamen automatiskt att du blir legitimerad. Då kan du utan kompletteringar få svensk läkarlegitimation efter ansökan hos Socialstyrelsen. Många läser en eller ett par terminer utomlands och en del läser hela utbildningen utomlands.
Utanför EU och EES
Väljer du att ta din läkarexamen i ett land utanför EU/EES krävs vissa kompletteringar för att du ska kunna ansöka om svensk läkarlegitimation.
Den svenska läkarutbildning utomlands
Inom EU och EES gäller svensk legitimation först efter att behörig myndighet gett sitt tillstånd och det är Socialstyrelsen som utfärdar de intyg du behöver. I övriga världen har varje land sina egna regler för hur de förhåller sig till utländska läkarlegitimationer. Detta kräver oftast en viss mån av komplettering.
Hur ser framtiden ut?
Idag råder en internationell brist på läkare. Om fem år är läget det samma. Det gäller framförallt inom specialiteterna allmänmedicin, geriatrik, psykiatri och företagshälsovård. När 40-talisterna går i pension kommer behovet av läkare öka kraftigt och bristen på specialister förvärras.
www.lakarforbundet.se
www.saco.se
www.slf.se
www.umu.se
www.ams.se
sv.wikipedia.org
