Här kommer den tredje rapporten från kursdeltagarna på Globallinjen, Albins folkhögskola I Landskrona som är på en åtta veckors lång fältstudieresa I Indien. Denna rapport börjar i New Dehli:
Vårt besök på Fair Trade Forum of India imponerade. Det var mycket större än vad vi förväntat oss. 60.000 småskaliga producenter och 43 medlemsorganisationer. Allt tas tillvara av det som produceras. Vi såg bl.a. hur kapsyler användes som dekoration. 90% av allt som organisationen gör går på export.
Samma dag besökte vi den indiska fackföreningsrörelsen och dess ledare Dr G Saneeva Reddy som dessutom är medlem av det indiska parlamentet, chef för Indian National Trade Union Congress (NTUC) och vice ordförande för International Trade Union Confederation (ITUC). Endast ca 10% av de indiska arbetarna är medlemmar i en fackförening, berättade han.
I och med detta besök fick vi också komma till en helt annan del av New Dehli- breda flerfiliga motorvägar, stora industrianläggningar och moderna hus. Verkligen annorlunda jämfört med hur det ser ut runt vårt boende i bazarkvarteren. På väg tillbaka gick vi förbi en skola där skolbarnen på muren ritat gatukonst med väl valda hoppingivande citat av kända personer som arbetar för en förändring av världen. (se bilden)

Dagen efter bar det av till staden Dohra Dum. Vi bodde två härliga dygn på Songsten Library som är ett forskningsinstitut och center för studier av Tibet och Himalaya. De tar även emot gäster för retreat (det var vi de´). Stället låg underbart vackert och vi kunde aldrig ana att detta bara var början på en fantastisk natur -och landskapupplevelse som ingen av oss tidigare upplevt.
Vi tog oss med eeptaxi upp till en plats vid namn Gopeschwar djupt inne i Himalayas berg- och dal landskap. Resan tog cirka nio timmar på slingriga serpentinvägar hela tiden med en makalöst vacker vy runtomkring. På kvällen nådde vi Gopeshwar och organisationen HIMADS. De hade också en volontär från organisationen ABC i Lund vid namn Annica Englund hos sig. Vi blev väl mottagna och installerade på det enda hotell som fanns.
På kvällen var vi hembjudna till Annica på middag. Till vår stora glädje bjöds vi på pannkakor! Margareta hamnade vid pannkakslaggen och erkände efteråt att hon vid gräddandet av ett stort antal pannkakor hade märkt hur mycket hon saknade vardagsliv med matlagning och liknande... Alla upplevde kanske inte just denna saknad... Men, men det var riktigt gott med pankisar som omväxling till den indiska maten.
HIMADS ger folket i byarna runtomkring verktyg för att på egen hand kunna organisera sig och driva frågor gentemot myndigheterna. HIMADS och ABC planerar att till juni 2010 bygga ett resurs och utbildningscenter på Himalayas bergskam. De var intresserade av ett fortsatt samarbete med Globallinjen och Albins folkhögskola i detta projekt och det är ju verkligen något att spinna vidare på!
Vi delade upp oss i grupper för att åka till varsin självhjälpsby och få veta mer hur de arbetar där. Margaretha, Gustav och Hannes tog sig till en bergsby som inte kunde nås på annat sätt än att klättra den sista biten, steg för steg. Kanske var det den tunna luften som orsakade en extrem andfåddhet för inte kunde det väl vara dålig kondis som var orsaken... De blev väl mottagna, som överallt, men barnen var först skeptiska till Gustav. Kanske de aldrig sett en två meter lång blond jätte förut? De tinade emellertid snabbt upp och när de lämnade byn följde barnen dem skrattande ett långt stycke. Byborna ville veta något om Sverige och det blev en hel del fniss då Margareta berättade att hon lämnat make och två tonårspojkar ensamma att sköta hushållet i två månader medan hon bedrev fältarbete i Indien. Lunchen bestod av lokalt producerad mat. Tala om hållbar utveckling!

Emma, Adrian och Malin var i en annan av självhjälpsbyarna. De fick delta i en ritual där man åt lera och sedan skulle hosta av en särskild rökelse. Totalt obegripligt - men kul! De blev sedan ombedda att sjunga och dansa på typiskt svensk sätt och i panik var det första de kom på "Små grodorna". Ja, så nu har det hoppats och lekts som svenska grodor i en indisk bergsby!
Högt uppe i Himalayas bergsbyar dit man för det mesta bara kan ta sig den sista biten medels klättring och man som ditresande svensk tror att folk lever ett genuint bergsbyliv där finns TV. Döm om vår förvåning då vi i första bästa hus vi kliver in i träffar en kvinna som stolt visar oss en inspelning från dotterns bröllop på modernaste TV och dvd! Apparaterna drevs på el dessutom. Ja, Indien är verkligen kontrasternas land.

Med hälsningar från Globallinjen på Albins folkhögskola som uppmanar alla att söka till nästa kursstart i augusti. Detta är något att uppleva på plats!
|
Kommentarer:
vilka härliga bilder! vilket äventyr ni är med om. jättespännande att läsa. jag vill också! :)
Jisses vilken bra reseberättelse -vem vill inte åka till indien och... dansa små grodorna? hehe!
Låter helt underbart! Hoppas det kommer mer berättelser :D
Mvh /Sofie
|
Namn: Kristian Sörensson, 31
Yrke: Miljökonsult
Har studerat:
Markekologisk Design (YH) vid
VBU Västerberg-
slagens Utbildnings-
centrum i Ludvika
– Det bästa med utbildningen är att den spänner över ett så stort område! Man får en förståelse för hela kedjan och kan kan ta vilken roll som helst efteråt. Frågor man jobbar med är ”kan vi bygga bostäder på den här jorden?”, ”hur farligt är det här för människor?” eller ”hur rör sig den här föroreningen i vattnet?”.