Att ta sig tid

En klurig sak med att skriva är att man aldrig tar sig tid att göra det. Det är mycket annat som ska fixas, träffa vänner, hinna med skolarbetet. För att bli författare måste man veta hur man ska kunna dra sig undan. Jag håller just nu på med en julsaga som hete Nils, det är väldigt roligt att skriva en saga och utmana allt vad normer heter.

Blir det ett lyckligt slut? Hur jag än gör så kan jag inte förmå mig att göra slutet hemskt även om jag vill. Man vill gärna göra det svårt för karaktärerna att överleva.

Jag funderar ibland vad jag håller på med, varför väljer jag den här banan? Man kan göra det enkelt för sig, men det är så förbannat tråkigt. Då står man där med sitt halvroliga jobb sen.

La mig i sängen och tittade upp i taket. Det kändes rätt just då, att bara stirra på en vit färg. Han som bor med mig fixade med något i köket, kanske var det disken men det verkade inte viktigt just då. Kom att tänka på det här med att äga, det är människans största last. Vi är nog födda med det, under stenåldern ville man säkert ha den snyggaste flintastenen och bästa spjutet. För mig är det där inte lika viktigt, jag kan leva utan min mobil, mp3, tv spel, TV.n men datorn... ja den blir svår.

My phone

kills me

it want me to stay around

all day long

I try to get away

leav it off

and there it is

the missing number

Nej jag tror att allt det där stressar oss

/ Nutids poeten