Nyheter från Universitet och Högskola
| Äldre Nyheter 2008: | Nyheter 2009: |
|
» December |
» Mars |
---------------------------------------------------------------------------------
Högskolan måste utmana mer
Allt fler studenter kommer dåligt förberedda till högskolan. Det visar en studie från Högskoleverket. Statistiken verkar peka på olika orsaker. Exempelvis så studerar idag dubbelt så många på högskolan i jämförelse med på 90-talet. Dessutom kommer studenterna från mer studieovana miljöer.
Studien visar också att allt fler studenter har svårare att uttrycka sig på svenska och har endast ytliga kunskaper i engelska. Elever idag har lägre ambitioner och således högre förväntningar på hjälp och service. Antalet högskoleplatser har ökat markant de senaste åren. Detta leder till att kraven på betyg inte längre är lika höga för att komma in på en högskoleutbildning. Ett annat problem är att högskolan fortfarande kräver gedigna grammatikkunskaper medan gymnasieskolor numera inriktar engelskautbildningen mot kommunikation. Konsekvenserna blir att studenter kommer till högskolan med andra kunskaper än vad som förväntas av dem.
Problematiken med situationen är att det finns en risk att högskolan väljer att sänka kraven, allt för att studenterna ska bli godkända. De studenter med högre förkunskaper förlorar då utmaningen med studierna på högskolan.
Källa: hsv.se
Publicerad: 2009-06-04
--------------------------------------------------------------------------------
Ny lag för elevers och studerandes rätt att delta i arbetsmiljöarbetet
Elever och studerande ska få starkare rätt att delta i arbetsmiljöarbetet. Detta gäller såväl studenter på högre utbildningar som yngre elever, elever i särskola och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Tanken är att de ska få rätt att delta i arbetsmiljöarbetet efter ålder, mognad och förutsättningar i övrigt.
Ett elev- och studerandekyddsombud ska fungera som företrädare för elever respektive studenter. Planen är att lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2010.
Källa: riksdagen.se
Publicerad: 2009-06-10
--------------------------------------------------------------------------------
Världens bästa universiteten
Varje år listar Times Higher Education de bästa universiteten runt om i världen. Precis som tidigare år toppas listan av brittiska och amerikanska universitet av världsklass, som Harvard, Yale och Cambridge. Men vi kan även hitta Sverige med Uppsala Universitet på 63:e plats, vilket visar att universitet klättrat några steg sedan förra året då universitetet hamnade på 71:a plats. Lund hamnade på 88:e plats, medan Chalmers rankades som 162:a. KTH hamnade längre ner på 173:e plats. Köpenhamns universitet rankades som Skandinaviens bästa med plats 48:a på listan.
Här är topplistan av universiteten.
1. Harvard University
2. Yale University
3. University of Cambridge
4. University of Oxford
5. California Institute of Technology
6. Imperial College London
7. University College London
8. University of Chicago
9. Massachusetts Institute of Technology
10. Columbia University
11. University of Pennsylvania
12. Princeton University
13. Duke University
14. Johns Hopkins University
15. Cornell University
Källa: e24.se
Publicerad: 2009-06-10
--------------------------------------------------------------------------------
Svalnat intresse för de annars så populära arbetsmarknadsdagarna
Att knyta, vad som kan bli avgörande kontakter med näringslivet blir allt viktagare för studenter. Många väljer att arbeta intensivt och oavlönat vid sidan av heltidsstudierna. Därför har universitetens arbetsmarknadsdagar blivit viktigare än någonsin när jobben är få och åtråvärda.
Idag är konkurrensen stenhård bland studenter som är hungriga efter jobb. De brottas med färre traineeplatser, anställningstopp och marknadsföring mot yngre studenter än de som tar sin examen i år.
De universitet och högskolor runt om i landet som anordnar arbetsmarknadsdagar rapporterar att det är att framför allt de stora svenska företagen tackar nej till medverkan på arbetsmarknadsdagar. Fokus verkar istället ligga på att bygga varumärke än att håva upp studenter på mässorna. Däremot är intressent från studenternas sida desto större. Självklart drömmer de om att få jobb så fort de är nyexaminerade, trots att detta är få förunnat.
Källa: e24.se
Publicerad: 2009-06-11
--------------------------------------------------------------------------------
Studiemedlen ändrade för uttlandsstudenter
Studenter som väljer att studera utomlands har också rätt till studiemedel. CSN har nu fastställt lånebeloppen för utlandsstudiemedel inför det kommande läsåret. De nya lånebeloppen visar på en kraftig ökning i många länder med anledning av de stora valutaförändringar som varit det senaste året.
Den första 1 juli fastställs lånebeloppen för respektive studieland där det finns studerande med svenska studiemedel. Innan görs en kontroll av kostnadsutvecklingen genom enkäter till ambassader och genom en granskning av valutaförändringarna.
Vissa länder kommer dock att se en sänkning av studiemedlen. Sänkta belopp gäller i länder som Grekland och Storbritannien. I Storbritannien uppger ambassaden att kostnadsläget är det samma som i fjol, däremot har valutan sjunkit med tio procent i förhållande till svenska kronan. I Grekland anger ambassaden betydligt lägre kostnader än föregående år.
Källa: CSN.se
Publicerad: 2009-06-15
--------------------------------------------------------------------------------
Universitet tveksama mot ny verksamhetsform
Autonomiutredningen har tagit fram ett nytt alternativ som förslag om ny verksamhetsform för universitet och högskolor. Den nya alternativa formen är Privaträttslig organisationsform Ny offentligrättslig organisationsform – självständiga lärosäten. Detta skulle innebära att universitet och högskolor inte längre är tillhörande staten utan skulle istället ha möjlighet att bestämma över sin vetenskapliga inriktning, kunna motta donationer och äga egendom. Universiteten och högskolorna skulle dock fortsätta att vara statligt finansierade.
Nu väljer flera av de stora universiteten att gå emot autonomiutredningens förslag om en ny organisationsform för lärosäten. Självstyre kan uppnås ändå och hänger mer på den politiska viljan, tycker man.
Källa: STPress
Publicerad: 2009-06-17
--------------------------------------------------------------------------------
Ny högskole- och forskningsminister
Lars Lejonborg lämnar posten som högskole- och forskningsminister. Efterträdaren är den 38-årige folkpartisten Tobias Krantz. Jan Björklund, nuvarande skolminister, beskriver Tobias som både kompetent och rolig. Enligt Björklund är Lejonborgs efterträdare den bäst utbildade ministern på posten sedan 1960-talet.
Tobias Krantz har nu höga krav på sig som ny högskole- och forskningsminister. Förväntningarna på honom är stora i högskolevärlden. De allra flesta ser höjt studiemedel som första prioritet, något som Krantz själv håller med om. Han säger att han ser frågan som ”mycket angelägen”. Dessutom har Krantz också uppgett att han kommer att satsa mer på kvalitet än kvantitet, utan att specificera på vilket sätt.
Källa: svd.se
Publicerad: 2009-06-17
--------------------------------------------------------------------------------
Teknik och medicin - populära forskningsområden
Mer än hälften av de studenter som börjat doktorera valde att göra det inom teknik och medicin. De båda ämnesområdena har fått se en stor uppsving i popularitet när det kommer till forskning. Det visar en ny rapport från Högskoleverket och SCB.
2008 var det hela 3 200 personer som valde att doktorera. Detta är en ökning med åtta procent från tidigare år. Av de 3 200 nyblivna doktoranderna valde 1 800 av dem att doktorera i ämnena teknik och medicin. Andra populära forskningsområden har visat sig vara naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Runt om i landet har vi 21 universitet och högskolor som bedriver forskarutbildning. Högst upp på listan för flest nya doktorander hamnar Lunds universitet med hela 430 nybörjare på forskarstudier. Följt av Lunds universitet kommer Karolinska institutet (KTH) och Uppsala universitet. Tillsammans har dessa universitet närmare hälften av den totala doktorandnybörjaren.
För tredje året i rad visas en minskning i antalet personer som tar ut en licentiatexamen minskar för tredje året i rad. 2008 var det cirka 760 licentiatexamen som togs ut, vilket visar på en minskning med 17 procent i jämförelse med förgående året. Minskningen gäller inom alla större ämnesområden.
Källa: hsv.se
Publicerad: 2009-06-18
--------------------------------------------------------------------------------
Ska du jobba i sommar?
För de allra flesta studenter innebär sommaren inte bara lata dagar och sol. Många jobbar hela sommarmånaderna och då kan det vara bra att veta hur mycket man får tjäna innan CSN sätter stop. Jobbar du under tiden du studerar får du ha inkomster upp till ett visst belopp under ett kalenderhalvår utan att detta påverkar dina studiemedel. Det är detta belopp som kallas fribelopp.
Fribeloppet beror på hur många veckor du har studiemedel och om du läser heltid eller deltid. För dig som har studiemedel under 20 veckor och läser på heltid är fribeloppet 53 500 kr per kalenderhalvår.
Några viktiga punkter för studenter som sommarjobbar:
- Det är inte bara din lön som räknas som inkomst utan även inkomster från kapital och näringsverksamhet räknas.
- Anmäl till CSN om din inkomst förändras på så sätt att det kan påverka hur mycket studiemedel du kan få.
- Ditt fribelopp kan ändras om du tar studiemedel under sommaren. Detta gäller exempelvis om du haft studiemedel under vårterminen och söker studiemedel under sommaren (juni-augusti). Då sänks ditt fribelopp under det första halvåret eftersom du har studiemedel under fler veckor.
Källa: CSN.se
Publicerad: 2009-06-22
--------------------------------------------------------------------------------










